Arkiv för Rättslig vägledning
Rättsfall från Regeringsrätten
Avdrag för utgifter för hemresor för ensamstående person
Beslutande instans: Regeringsrätten
Datum: 2007-10-23
Område: Inkomstskatt - Tjänst
Dnr/målnr/löpnr:
1539-06, 1540-06
Inkomsttaxering 2002 och 2003
Enligt 12 kap. 24 § inkomstskattelagen (1999:1229) ska, när en skattskyldig på grund av sitt arbete vistas på en annan ort än den där han eller hans familj bor, utgifter för hemresor dras av, om avståndet mellan hemorten och arbetsorten är längre än 50 kilometer .
Den skattskyldige, som är ensamstående, hade under 2001 och 2002 en fast anställning i orten S där han även arbetade med ett internationellt projekt. Han hade behållit sin bostad i orten G där han dessutom hade vissa uppdrag. Den skattskyldige yrkade avdrag för ökade levnadskostnader och avdrag för hemresor till G. Skatteverket medgav inte avdrag. Länsrätten delade den bedömningen. Kammarrätten fann att den skattskyldige haft sitt skatterättsliga hemvist i S och att avdrag för ökade levnadskostnader därför skulle bedömas enligt 12 kap. 19 § IL. Kammarrätten medgav dock inte avdrag för ökade levnadskostnader därför att den dubbla bosättningen inte ansågs skälig. Kammarrätten medgav avdrag för hemresekostnader och anförde att sådant avdrag kan medges oavsett att den skattskyldige haft sitt skatterättsliga hemvist i S vid bedömningen av ökade levnadskostnader.
Skatteverket överklagade kammarrättens dom och yrkade att NN inte ska medges avdrag för utgifter för hemresor. Skatteverket anförde att NN som är ensamstående och har bostad i G har under 2001 och 2002 varit fast anställd och haft sitt huvudsakliga arbete i S. Arbetsorten har således varit S och en förutsättning för att utgifter för hemresor ska få dras av är därmed att NN inte bor och inte har sin hemort i S enligt 12 kap 24 § IL.
Regeringsrätten som upphävde kammarrättens dom fastställde det slut länsrättens domar innehåller och anförde:
"Enligt 12 kap. 24 § IL skall utgifter för hemresor dras av när en skattskyldig på grund av sitt arbete vistas på annan ort än den där han eller hans familj bor om avståndet mellan hemorten och arbetsorten överstiger 50 kilometer . Frågan i målet är om NN är berättigad till avdrag enligt denna bestämmelse för utgifter för resor mellan S och G.
Av utredningen i målet framgår att NN haft anställning i S sedan oktober 2000 och att han betalat hyra för boende i S under hela den aktuella tiden, dvs. under beskattningsåren 2001 och 2002. Mot denna bakgrund kan den omständigheten att han under samma tid även haft en bostad i G inte medföra att den tid han tillbringat i S blir att betrakta som sådan vistelse på arbetsorten som innebär att han har rätt till avdrag för utgifter för hemresor till G. Skatteverkets överklagande skall därför bifallas."
Enligt 12 kap. 24 § inkomstskattelagen (1999:1229) ska, när en skattskyldig på grund av sitt arbete vistas på en annan ort än den där han eller hans familj bor, utgifter för hemresor dras av, om avståndet mellan hemorten och arbetsorten är längre än 50 kilometer .
Den skattskyldige, som är ensamstående, hade under 2001 och 2002 en fast anställning i orten S där han även arbetade med ett internationellt projekt. Han hade behållit sin bostad i orten G där han dessutom hade vissa uppdrag. Den skattskyldige yrkade avdrag för ökade levnadskostnader och avdrag för hemresor till G. Skatteverket medgav inte avdrag. Länsrätten delade den bedömningen. Kammarrätten fann att den skattskyldige haft sitt skatterättsliga hemvist i S och att avdrag för ökade levnadskostnader därför skulle bedömas enligt 12 kap. 19 § IL. Kammarrätten medgav dock inte avdrag för ökade levnadskostnader därför att den dubbla bosättningen inte ansågs skälig. Kammarrätten medgav avdrag för hemresekostnader och anförde att sådant avdrag kan medges oavsett att den skattskyldige haft sitt skatterättsliga hemvist i S vid bedömningen av ökade levnadskostnader.
Skatteverket överklagade kammarrättens dom och yrkade att NN inte ska medges avdrag för utgifter för hemresor. Skatteverket anförde att NN som är ensamstående och har bostad i G har under 2001 och 2002 varit fast anställd och haft sitt huvudsakliga arbete i S. Arbetsorten har således varit S och en förutsättning för att utgifter för hemresor ska få dras av är därmed att NN inte bor och inte har sin hemort i S enligt 12 kap 24 § IL.
Regeringsrätten som upphävde kammarrättens dom fastställde det slut länsrättens domar innehåller och anförde:
"Enligt 12 kap. 24 § IL skall utgifter för hemresor dras av när en skattskyldig på grund av sitt arbete vistas på annan ort än den där han eller hans familj bor om avståndet mellan hemorten och arbetsorten överstiger 50 kilometer . Frågan i målet är om NN är berättigad till avdrag enligt denna bestämmelse för utgifter för resor mellan S och G.
Av utredningen i målet framgår att NN haft anställning i S sedan oktober 2000 och att han betalat hyra för boende i S under hela den aktuella tiden, dvs. under beskattningsåren 2001 och 2002. Mot denna bakgrund kan den omständigheten att han under samma tid även haft en bostad i G inte medföra att den tid han tillbringat i S blir att betrakta som sådan vistelse på arbetsorten som innebär att han har rätt till avdrag för utgifter för hemresor till G. Skatteverkets överklagande skall därför bifallas."
Kontakta oss
Rättslig vägledning växer
Skatteverkets rättsinformation har flyttat till den nya webbplatsen Rättslig vägledning. Skatteverkets handledningar har upphört att tryckas och ersätts av Rättslig vägledning.
Aktuellt
-
Föräldrar ansvariga när barn behöver deklarera
Barn under 18 år kan behöva deklarera och betala skatt. Ofta är det barnets förm...
-
Tänk på att redovisa dricks om inte arbetsgivaren gjort det
Dricks är en skattepliktig ersättning och den som tar emot dricks ska ta upp ers...
-
Redan fler kontrollbesök än hela förra året
Sedan slutet av förra året har Skatteverket skalat upp antalet kontrollbesök i f...
Tillsammans gör vi samhället möjligt