Inkomsttaxering 2006-2008

Enligt den svenska implementeringen av reglerna för andelsbyten i fusionsdirektivet (90/434/EEG) ska det köpande företaget, vid kalenderårets utgång, inneha röstmajoritet i det avyttrade företaget om inte särskilda skäl föreligger. Om det föreligger särskilda skäl räcker det att det köpande företaget ägt en majoritet av rösterna efter andelsbytet vid någon tidpunkt under kalenderåret, 48 a kap. 8 § inkomstskattelagen (1999:1229, IL) med avseende på framskjuten beskattning och 49 kap. 12 § IL med avseende på uppskovsgrundande andelsbyten.

N AB ägdes till 51 procent av P AB och till 49 procent av L AB. Sist nämnda bolag ägdes i sin tur av ett antal personer som var verksamma i N AB.

G AB ägdes till 33 procent av fem personer som var verksamma i det bolaget, däribland sökanden, och till resterande del av ett antal passiva ägare.

N AB och L AB avsåg att gemensamt förvärva samtliga aktier i G AB. N AB skulle mot kontant ersättning förvärva aktier som innehades av de passiva ägarna medan L AB genom andelsbyte förvärvade aktier som innehades av de aktiva ägarna. Sedan skulle N AB:s aktier i G AB omvandlas till B-aktier med 1/10 röst per aktie. L AB kom därefter att inneha 84 procent av rösterna i G AB.

För att utnyttja affärens synergieffekter krävdes att G AB blev ett helägt dotterbolag till N AB. L AB:s aktier i G AB skulle därför genom apport överföras till N AB under samma år som sökanden avyttrade sina aktier i G AB.

Sökanden undrade om ovan redovisade omständigheter utgjorde sådana särskilda skäl som avses i 48 a kap. 8 § IL.

Nämnden gjorde följande bedömning.

”Apporten medför att det s.k. röstvillkoret i 48 a kap. 8 § IL inte är uppfyllt. Villkoret innebär att det köpande företaget skall inneha andelar i det avyttrade företaget med röstmajoritet vid kalenderårets utgång. Om särskilda skäl medfört att köpande företag avyttrat andelar i det andra företaget är det enligt samma lagrum dock tillräckligt att det köpande företaget har haft sådan majoritet vid någon tidpunkt efter andelsbytet under kalenderåret.

Röstvillkoret har alltså utformats som en huvudregel från vilken undantag kan göras om det föreligger särskilda skäl. I förarbetena anges emellertid att röstvillkoret bör införas som ett led i att motverka skatteundandraganden, vilket synes innebära att undantaget fått karaktär av huvudregel. Utöver ett exempel på när särskilda skäl kan anses föreligga, som avser överlåtelse av tillbytta aktier före kalenderårets utgång för att kunna genomföra inlösen enligt aktiebolagslagen av utestående aktier, ger förarbetena ingen ytterligare ledning för tillämpning av bestämmelsen (jfr prop. 1998/99:15 s. 188 f.). Det tyder på att lagstiftaren avsett att undantagsregeln bör kunna ges en vid tillämpning när skatteundandragande inte är för handen.

Vid tillämpning av röstvillkoret skall även beaktas att bestämmelserna i 48 a kap. IL om beskattning av andelsbyten är en del av genomförandet av fusionsdirektivet, 90/434/EEG, i svensk rätt. Reglerna omfattar bl.a. både andelsbyten som rör enbart svenska företag och sådana som avser företag som hör hemma i en annan stat inom EU. Det innebär att en tillämpning av bestämmelserna måste vara förenlig med fusionsdirektivet även när, som i detta fall, enbart svenska företag är inblandade, jfr RÅ 2000 ref. 23. Till skillnad från de svenska reglerna innehåller fusionsdirektivet inte något krav på att röstmajoritet i det förvärvade företaget skall föreligga vid kalenderårets utgång (jfr artikel 2 d). Upprätthållandet av ett sådant krav synes enligt direktivet endast kunna motiveras av att andelsbytet används för skatteflykt eller skatteundandragande (jfr artikel 1.1 a).

Med hänsyn till det anförda och till det som upplysts om orsaken till vidareförsäljningen finner nämnden att sådana särskilda skäl som avses i 48 a kap. 8 § IL får anses föreligga. Det är således tillräckligt att L AB innehaft röstmajoritet i G AB vid någon tidpunkt efter andelsbytet under kalenderåret.”

Kommentar:
Förhandsbeskedet överensstämmer med Skatteverkets uppfattning och överklagas inte.