På skatteverket.se använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor. Vad är kakor?

Logotyp, till startsidan

Arkiv för Rättslig vägledning


Rättsfall från kammarrätten

Skatteflyktslagen – avdrag för outnyttjat underskott

Beslutande instans: Kammarrätten

Datum: 2005-06-03

Område: Inkomstskatt - Näring

Dnr/målnr/löpnr:
8757-02
Skatteflyktslagen har ansett tillämplig på ett förfarande där ett underskottsföretag inför en försäljning av företaget omstämplat aktierna i syfte att bestämmande inflytande inte skulle uppkomma efter en ägarförändring

Inkomsttaxeringen 2000

Den 26 november 1999 förvärvade X AB alla B-aktier i underskottsföretaget U AB för ett sammanlagt belopp om 5 kr. Detta motsvarade 90,10 procent av kapitalet och 47,65 procent av rösterna i U AB. Samtidigt förvärvade AB Y och AB Z alla A-aktier. AB Y förvärvade A-aktier motsvarande 9,24 procent av kapitalet och 48,87 procent av rösterna och AB Z motsvarande 0,66 av procent av kapitalet och 3,48 procent av rösterna. Varje A-aktie motsvarade 10 röster jämfört med varje B-aktie som gav en röst.

Den 29 oktober 1999, ca en månad innan X, Y och Z AB:s förvärv, hölls en extra bolagsstämma i U AB där det beslutades om att omstämpling skulle ske av A- och B-aktierna i U AB. Omstämplingen innebar att B-aktierna kom att omfatta 90,10 procent av kapitalet och 47,65 procent av rösterna och att A-aktierna omfattade resterande del av kapitalet och rösterna. Tidigare omfattade B-aktierna 63,3 procent av kapitalet och 14,7 procent av rösterna medan A-aktierna omfattade resterande del av kapitalet och rösterna. Konsekvensen av omstämplingen blev att X AB kunde förvärva mer än 90 % kapitalet (aktierna) utan att erhålla 50 % eller mer av rösterna (bestämmande inflytande) i U AB.

Vid ingången av beskattningsåret 1999 hade U AB ett inte utnyttjat underskott uppgående till ca 1 miljard kr. Eftersom ägarförändringen inte innebar att ett annat företag fick bestämmande inflytande över U AB spärrades inte underskottet, se 4 och 7 §§ LAU (jfr nuvarande 40 kap 10 § i inkomstskattelagen). Då X AB innehade mer än 90 procent av aktierna i U AB fanns det möjlighet för X AB att i framtiden lämna koncernbidrag till U AB.

Dåvarande SKM yrkade i länsrätten att lagen mot skatteflykt skulle tillämpas på förfarandet och att underskottet skulle begränsas till 200 procent av erlagd köpeskilling om 5 kr, dvs. 10 kr.

Länsrätten biföll SKM:s yrkande.

U AB överklagade till Kammarrätten.

Kammarrätten som avslog överklagandet anförde följande:

”I likhet med länsrätten finner kammarrätten att omstämplingen utgör den rättshandling som skall prövas mot skatteflyktslagen. Det förfarande som omstämplingen ingått i omfattar, enligt kammarrättens mening, därutöver att rättshandlingen företagits inför en förestående försäljning av aktierna i U AB på sådant sätt att U AB kunnat behålla rätten att utnyttja ackumulerat underskott. Fråga är om förevarande förfarande träffas av skatteflyktslagen.

Rättshandlingen, ensam eller tillsammans med annan rättshandling, ingår i ett förfarande som medför en väsentlig skatteförmån för den skattskyldige (2 § 1 skatteflyktslagen)

U AB anser att dess skattemässiga situation inte förändrats till följd av omstämplingen och att U AB därför genom förfarandet inte fått en väsentlig skatteförmån. Med skatteförmån förstås i princip allt som en innebär en lättnad eller fördel vid beskattningen (prop. 1982/83:84 s. 17). Omstämplingen har möjliggjort att U AB även efter den aktuella ägarförändringen har fått behålla rätten till gamla underskottsavdrag som annars, för det fall omstämplingen inte hade skett, hade gått förlorad. Detta har medfört en skatteförmån för U AB. Förmånen måste med hänsyn till dess storlek anses väsentlig.

Den skattskyldige direkt eller indirekt medverkat i rättshandlingen eller rättshandlingarna (2 § 2 skatteflyktslagen)

U AB menar att tillämpningen endast berör aktieägarnas inbördes förhållande. Såsom länsrätten redogjort för är bolagsstämman bolagets högsta beslutande organ. Beslutet att omstämpla aktierna har fattats vid extra bolagsstämma i U AB och inte vid en fristående uppgörelse aktieägarna emellan. U AB har därför medverkat i rättshandlingen.

Skatteförmånen med hänsyn till omständigheterna kan antas ha utgjort det övervägande skälet för förfarandet (2 § 4 skatteflyktslagen)

Kammarrätten ifrågasätter varken att U AB hade behov av nya ägare eller att X AB:s bevekelsegrunder för att träda in som ägare i U AB var affärsmässiga. U AB:s argumentation i detta hänseende saknar dock betydelse för utgången i förevarande mål eftersom det inte är X AB:s skattesituation som är föremål för prövning. Frågan är istället vilka skäl U AB haft för det i målet aktuella förfarandet. Av utredningen i målet har inte framgått några andra skäl än skattemässiga till varför själva omstämplingen inför den förestående ägarförändringen i U AB och med bibehållande av rätten att utnyttja hela det ackumulerade underskottet framstår som meningslöst bortsett från de skattemässiga fördelarna för U AB. Det kan därför antas att skatteförmånen utgjorde det övervägande skälet till förfarandet.

En taxering på grundval av förfarandet skulle strida mot lagstiftningens syfte som det framgår av skattebestämmelsens allmänna utformning och de bestämmelser som är direkt tillämpliga eller har kringgåtts genom förfarandet (2 § 4 skatteflyktslagen)

Oaktat U AB är av den uppfattningen att LAU inte kringgåtts, har följden av förfarandet blivit att stoppreglerna i LAU inte kunnat tillämpas. Kammarrätten har inte funnit några andra skäl än skattemässiga för U AB att genomföra förfarandet. Förfarandet är således att betrakta som ett kringgående av LAU. Syftet med de aktuella bestämmelserna i LAU är att förhindra handel med förlustföretag. Genom förfarandet har försäljningen av förlustföretaget U AB underlättats. En taxering på grundval av förfarandet skulle därför strida mot syftet med bestämmelserna i LAU. Enligt kammarrättens mening saknas stöd för U AB:s invändning att lagstiftaren medvetet underlåtit att lagstifta mot förfarandet samt att förfarandet därför godtagits och ryms inom den befintliga lagstiftningen.”

Kommentar:
Domen är överklagad av den skattskyldige. Ett snarlikt upplägg har behandlats av KR i Stockholm dom 2005-04-12 mål nr 3483-05. Även i detta fall fann KR att skatteflyktslagen var tillämplig.