1 Sammanfattning

En svensk medborgare som har varit begränsat skattskyldig under sin utlandsvistelse blir inte obegränsat skattskyldig enbart p.g.a. att han tar ett uppdrag hos någon av de institutioner som räknas upp i 3 kap. 4 § IL.

2 Bakgrund och frågeställning

En svensk medborgare har varit begränsat skattskyldig enligt bestämmelserna i inkomstskattelagen (1999:1229), IL. Han har således inte varit bosatt i Sverige eller vistats stadigvarande här i landet. Han har även saknat väsentlig anknytning till Sverige.
 
Han har nu tagit ett uppdrag vid svensk beskickning i annat land. Fråga har då uppkommit om han därefter blir att anse som obegränsat skattskyldig p.g.a. bestämmelserna som finns i 3 kap. 4 § IL.

3 Gällande rätt m.m.

3 kap. 4 § IL har följande lydelse.

"Svensk medborgare som tillhör svensk beskickning hos utländsk stat, svensk permanent delegation hos mellanstatlig organisation eller svenskt karriärkonsulat eller i övrigt ingår i beskickningens, delegationens eller konsulatets personal och som på grund av sin tjänst vistas utomlands är obegränsat skattskyldig.

Första stycket gäller på motsvarande sätt en sådan persons make och barn under 18 år, om maken eller barnet bor hos denne och är svensk medborgare."

Av sid. 52 i prop. 1999/2000:2 framgår att bestämmelsen i 3 kap. 4 § IL om svensk beskickningspersonal m.fl. kommer från 69 § första stycket KL och 17 § första stycket SIL. Att sådana personer skulle betraktas som obegränsat skattskyldiga infördes år 1978 (prop. 1978/79:58, bet. 1978/79:SkU15, SFS 1978:925).

Införandet av bestämmelsen var föranlett av ett förslag från Utrikesförvaltningens personalförening och utrikesförvaltningens TCO-förening. Förslaget berörde såväl folkbokföring som beskattning av tjänstemän inom utrikesförvaltningen m.m.
 
Av förarbetena framgår sammanfattningsvis följande avseende folkbokföring, jfr avsnitt 2.1 i propositionen.

Den som var anställd utomlands i svenska statens tjänst hade regelmässigt en så stark anknytning till Sverige att en kyrkobokföring var motiverad. Anknytningen uppgavs nästan alltid gälla den församling där han var eller bort vara kyrkobokförd vid utresan härifrån riket. Vidare framgår följande beträffande den som var bosatt utomlands och anställdes i svenska statens tjänst för tjänstgöring utomlands. Föredraganden ansåg här att det inte fanns en sådan anknytning till Sverige som föranledde att tjänstemannen borde kyrkobokföras här i riket. Det föreslogs därför att bestämmelsen utformades så att den inte avsåg lokalanställd personal av något slag utan endast utsänd personal under tid för ifrågavarande tjänstgöring.

På sid. 18 i propositionen sägs bl.a. följande som gäller frågan om beskattning.

"Genomgående är det här fråga om personer som i skattehänseende kan anses bosatta i Sverige men som för att kunna fullgöra viss offentlig tjänst måste vistas utom riket. Så snart tjänsten tillåter kan de förväntas återvända till Sverige. Genom tjänsten bibehålls så gott som undantagslöst en sådan väsentlig anknytning till Sverige att de är oinskränkt skattskyldiga här i riket." Vidare sägs på sid. 19 i samma prop. att "I fråga om person som har varit anställd utomlands under mycket lång tid kan uppkomma tveksamhet om han skall anses vara skatterättsligt bosatt här i riket eller inte. Om han anses bosatt här i riket är han enligt vad jag tidigare har föreslagit, oinskränkt skattskyldig för inkomsten från utlandsanställningen. I annat fall är han inskränkt skattskyldig". På sid. 20 i propositionen konstateras att "I ett mindre antal fall kan inkomsttagaren emellertid komma att anses som inte bosatt här i riket".

4 Skatteverkets bedömning

Detta innebär att den svenske medborgaren som, i det omfrågade fallet, redan vistats utomlands under en tid och då varit begränsat skattskyldig inte blir obegränsat skattskyldig enbart p.g.a. att han tar ett uppdrag hos någon av de institutioner som räknas upp i 3 kap. 4 § IL. Han ska således betraktas som begränsat skattskyldig även fortsättningsvis.