Logotyp, till startsidan

Arkiv för Rättslig vägledning


Skatteverkets ställningstaganden

Avräkning för utländsk skatt när idrottslig verksamhet bedrivs i aktiebolag m.m.

Datum: 2007-10-23

Område: Inkomstskatt - Internationell beskattning

Dnr/målnr/löpnr:
131 615358-07/111
OBS! Detta ställningstagande upphör att gälla genom ställningstagande 131 608727-12/111.

1   Sammanfattning

Om en idrottsman redovisar utländska tävlingsvinster i sitt eget aktiebolag, medges inte bolaget avräkning för utländsk skatt som har innehållits i idrottsmannens namn i utlandet. Idrottsmannen får inte avräkning för den utländska skatten på tävlingsvinsten om han tar ut motsvarande lön från sitt aktiebolag och beskattas i Sverige för lönen. Idrottsmannen får inte heller avräkning om tävlingsvinsten ingår i resultatet hos ett handelsbolag där idrottsmannen är delägare. Kravet på att vara skattskyldig för såväl svensk som utländsk skatt på samma inkomst är inte uppfyllt i något av fallen.

2   Bakgrund och frågeställning

En idrottsman har ett aktiebolag. När han tävlar utomlands godtar inte alltid tävlingsarrangören att vinstpengarna betalas till bolaget utan de betalas ut till idrottsmannen personligen. Skatt på vinsten innehålls i idrottsmannens namn. Kan aktiebolaget få avräkning för den utländska skatt som belöper på tävlingsvinsten om bolaget tar upp vinsten till beskattning? Kan idrottsmannen få avräkning för den utländska skatten på tävlingsvinsten om han tar ut motsvarande lön från aktiebolaget? Kan avräkning medges om idrottsmannen i stället är delägare i ett handelsbolag där tävlingsvinsten ingår i resultatet?

3   Gällande rätt m.m.

1 §1 st . lagen (1986:468) om avräkning av utländsk skatt, AvrL, anger följande i de delar som är relevanta för frågeställningen. Om en obegränsat skattskyldig har haft intäkt som medtagits vid taxering enligt inkomstskattelagen (1999:1229), för vilken han beskattats i utländsk stat, har han genom avräkning av den del av den utländska skatten som belöper sig på intäkten rätt att erhålla nedsättning av statlig och kommunal inkomstskatt.

Av 2 § AvrL följer att rätt till avräkning enligt 1 § 1 st . inte föreligger om statlig inkomstskatt, kommunal inkomstskatt, den utländska skatten samt den utländska intäkten omfattas av skatteavtal. I så fall är det skatteavtalet som reglerar rätten till avräkning.

I förhandsbeskedet RÅ 2001 ref. 46 prövades om ett svenskt aktiebolag (X) kunde få avräkning för amerikansk skatt som bolaget betalat på inkomst från verksamhet som bedrevs av amerikanska delägarbeskattade juridiska personer (kallade LPS och SMLLC). I en av de frågor som ställdes beskattades X för inkomsten som uppkom i LPS och SMLLC både i USA och Sverige. Rätten till avräkning prövades både enligt skatteavtalet med USA och enligt AvrL. Skatterättsnämnden ansåg inte att avräkning kunde medges och skriver följande i sin motivering. Regeringsrätten fastställde förhandsbeskedet.

"I fall då en person med hemvist i Sverige förvärvar inkomst, som enligt bestämmelserna i skatteavtalet med USA får beskattas i USA, skall Sverige, med vissa nu inte aktuella undantag, enligt artikel 23 punkt2 a ) i avtalet, från denna persons inkomstskatt avräkna ett belopp motsvarande den inkomstskatt som betalats i USA. - Den nämnda bestämmelsen bör enligt nämndens uppfattning förstås så att det, för att avräkning skall kunna ske, krävs att det är samma person som har haft samma i bägge länderna skattepliktiga inkomst. I förevarande fall är det fråga om LPS:s eller SMLLC:s inkomster och inte om X:s egna inkomster. X kan därför inte medges avräkning av amerikansk inkomstskatt enligt den bestämmelsen. ... - Även enligt 1 § första stycket avräkningslagen krävs för rätt till avräkning av utländsk skatt att det är samma person som har haft samma i bägge länderna skattepliktiga intäkt, jfr vad som uttalas i prop. 1966:127 s. 82, vilket, såvitt avser skatt på inkomst och förmögenhet, överensstämmer med en vedertagen uppfattning om vad som avses med internationell dubbelbeskattning. X är således inte heller enligt avräkningslagen berättigat till nedsättning av svensk inkomstskatt genom avräkning av amerikansk inkomstskatt i omfrågade hänseenden."

Genom SFS 2005:892 infördes 2 b § i AvrL som innebär att delägare i handelsbolag får avräkning för utländsk skatt som delägaren betalat på handelsbolagets inkomst. Handelsbolagets inkomst anses vara delägarens inkomst vid tillämpningen av AvrL:s bestämmelser.

4   Skatteverkets bedömning

I en skrivelse 2005-03-18 (dnr 130 156509-05/111) anser Skatteverket att det är möjligt för en idrottsutövare att med skatterättslig verkan bedriva sin idrottsliga verksamhet i aktiebolagsform. Även tävlingsvinster kan redovisas i bolaget. Det avgörande är att det är bolaget som uppträder som avtalspart i ekonomiskt hänseende.

Skatteverket tar i denna skrivelse inte ställning till om villkoren är uppfyllda för att redovisa tävlingsvinster i bolaget i den situation som frågeställningen gäller.

Om den utländska tävlingsvinsten redovisas i bolaget anser Skatteverket att det inte är möjligt för bolaget att få avräkning för den utländska skatt som innehållits i idrottsmannens namn. Anledningen är att det inte är samma person som har haft samma skattepliktiga inkomst. Lagtext och rättspraxis innebär att den som yrkar avräkning ska vara skyldig att betala såväl svensk som utländsk skatt på en och samma inkomst. I den aktuella frågan är detta villkor inte uppfyllt. Det är idrottsmannen som är skattskyldig i utlandet och bolaget som är skattskyldigt i Sverige. Skatteverket anser därför att avräkningen inte kan medges, vare sig enligt skatteavtal eller enligt AvrL.

Det blir ingen skillnad om idrottsmannen tar ut lön från sitt aktiebolag med belopp som motsvarar tävlingsvinsten. Vid den svenska beskattningen är det lönen från aktiebolaget som medtas vid taxeringen för personen och som svensk skatt betalas på. Den utländska skatt som idrottsmannen har betalat har utgått på tävlingsvinsten och inte på lönen från aktiebolaget. Det är därför inte samma inkomst som har medtagits i idrottsmannens taxering i Sverige som han har beskattats för i utlandet. Avräkning kan således inte medges.

Skatteverket anser inte heller att avräkning kan medges om idrottsmannen låter tävlingsvinsten ingå som en del i ett handelsbolags resultat. Delägare i handelsbolag kan visserligen numera få avräkning för skatt som han betalar i utlandet på handelsbolagets inkomst. Skatteverket anser dock inte att 2 b § AvrL omfattar det fall att delägaren lägger in inkomster i handelsbolaget som han beskattats för personligen i utlandet. För att få avräkning krävs att det är fråga om skatt som delägaren betalar på handelsbolagets inkomst på grund av att han är delägare. I det aktuella fallet har delägaren inte beskattats i utlandet på grund av att han är delägare i handelsbolaget. Beskattning har skett därför att han ansetts ha erhållit inkomsten personligen.

Avräkning för den utländska skatten medges således bara om idrottsmannen själv tar upp utbetalningen från den utländska tävlingsarrangören som inkomst av tjänst eller näringsverksamhet. Det sistnämnda förutsätter givetvis att idrottsmannen är enskild näringsidkare.