Logotyp, till startsidan

Arkiv för Rättslig vägledning


Skatteverkets ställningstaganden

Arbetsgivaravgifter på personaloptioner vid utflyttning

Datum: 2007-02-03

Område: Arbetsgivarområdet

Dnr/målnr/löpnr:
131 703073-06/111

1 Sammanfattning


 
Skatteverket har i ställningstagande Beskattning av personaloptioner vid utflyttning till annat EU/EES-land (Dnr 131 581221-05/111) angett att en person som flyttar till annat EES-land (EU:s medlemsstater samt Norge, Island och Liechtenstein) och som vid avflyttningen från Sverige innehar personaloptioner inte ska beskattas för förmånen vid utflyttningen. Förmånen ska istället tas upp som intäkt det beskattningsår då rätten utnyttjas eller säljs.
 
Skyldigheten att betala arbetsgivaravgifter inträder i dessa fall när rätten utnyttjas eller överlåts förutsatt att förmånshavaren tillhörde svensk socialförsäkring vid den tidpunkt då han först kunde utnyttja rätten. Arbetsgivaravgifter ska beräknas på värdet av hela förmånen den dag då rätten utnyttjas eller överlåts.
 
Arbetsgivaravgifter ska betalas av den som utger förmånen. Om förmånen utges av en fysisk person som är bosatt utomlands eller utländsk juridisk person och ersättningen har sin grund i en anställning i Sverige hos någon annan än den som utgett ersättningen ska arbetsgivaravgifter istället betalas av den hos vilken mottagaren var anställd den dag då han först kunde utnyttja rätten.

 

2 Bakgrund och frågeställning


 
Fråga har uppkommit om vid vilken tidpunkt arbetsgivaravgifter ska betalas när en person vid utflyttning till annat EES-land innehade personaloptioner som vid utflyttningstillfället hade kunnat utnyttjas. Fråga har även uppkommit om vilket värde som ska ligga till grund för beräkning av arbetsgivaravgifter.

 

3 Gällande rätt m.m.


 
Av 10 kap 11 § inkomstskattelagen (1999:1229), IL, framgår att om den skattskyldige på grund av sin tjänst förvärvar värdepapper på förmånliga villkor, ska förmånen tas upp till beskattning det år då förvärvet sker. Om det som förvärvades inte är värdepapper utan innebär en rätt att i framtiden förvärva värdepapper till ett i förväg bestämt pris eller i övrigt på förmånliga villkor (personaloptioner) ska förmånen tas upp till beskattning det beskattningsår då rätten utnyttjas eller överlåts.
 
I 2 kap. 1 § socialavgiftslagen (2000:980), SAL, anges att den som utger avgiftspliktig ersättning ska betala arbetsgivaravgifter.
 
Av 2 kap. 3 § SAL framgår att bestämmelsen inte ska tillämpas om en avgiftspliktig ersättning utges av en utländsk juridisk person och ersättningen har sin grund i en anställning i Sverige hos någon annan än den som utgett ersättningen. I sådant fall ska arbetsgivaravgifter i stället betalas av den hos vilken mottagaren är anställd i Sverige.

I 2 kap. 4 § SAL anges att arbetsgivaravgifter bl.a. ska betalas på avgiftspliktig ersättning för arbete i Sverige.

I 2 kap. 10 § SAL anges att löner, arvoden, förmåner och andra ersättningar för arbete är avgiftspliktiga.

Av art. 13. 2.a) Rådets förordning (EEG) nr. 1408/71 om tillämpningen av systemen för social trygghet framgår att den som är anställd för arbete inom en medlemsstats territorium skall omfattas av denna medlemsstats lagstiftning även om han är bosatt inom en annan medlemsstats territorium eller om det företag eller den person som han är anställd hos har sitt säte eller är bosatt inom en annan medlemsstats territorium.
 
Regeringsrätten har i RÅ 2004 ref 50 angett att i fall då en skattskyldig varit verksam i utlandet har förmån av personaloption ansetts i sin helhet intjänad under den dag då den först kunnat utnyttjas.

 

4 Skatteverkets bedömning


 
Skatteverket har i ställningstagande Beskattning av personaloptioner vid utflyttning till annat EES-land (Dnr 131 581221-05/111) angett att en person som flyttar till annat EES-land och som vid avflyttningen från Sverige innehar personaloptioner inte ska be-skattas för förmånen vid utflyttningen. Förmånen ska istället tas upp som intäkt det beskattningsår då rätten utnyttjas eller överlåts.
 
I och med att Skatteverket anser att de svenska reglerna om beskattning vid utflyttning är utformade på ett sådant sätt att de utgör ett hinder mot den fria rörligheten för personer inom EES-området är det Skatteverkets uppfattning att förmånen, i enlighet med vad som sägs i 10 kap. 11 § IL, blir skattepliktig först i samband med att den utnyttjas. Det är också vid denna tidpunkt som eventuell skyldighet att betala arbetsgivaravgifter uppkommer.

Avgörande för om arbetsgivaravgifter ska betalas i Sverige är att ersättningen är hänförlig till arbete i Sverige. Av regeringsrättens dom RÅ 2004 ref 50 framgår att lagtexten bör uppfattas så att en förmån får anses intjänad vid den tidpunkt då rätten att förvärva aktier kan utnyttjas och enligt Skatteverkets uppfattning är det också den tidpunkt som styr om ersättningen ska hänföras till arbete i Sverige.
 
Om förmånshavaren vid tidpunkten för intjänandet tillhörde svensk socialförsäkring ska förmånen i sin helhet anses ha sin grund i arbete i Sverige.
 
Enligt huvudregeln i SAL är det den som utger förmånen som också är skyldig att betala arbetsgivaravgifter. Om utgivaren är en fysisk person som är bosatt utomlands eller en utländsk juridisk person och ersättningen har sin grund i en anställning i Sverige hos någon annan än den som utgett ersättningen är det Skatteverkets uppfattning att det är den arbetsgivare som den anställde arbetade hos den dag då han först kunde utnyttja rätten till förmånen som är skyldig att betala arbetsgivaravgifter.
 
Det är värdet som förmånen har när den utnyttjas eller överlåts som ska ligga till grund för arbetsgivaravgifter och redovisas på kontrolluppgift. Detta gäller oavsett om Sverige enligt gällande skatteavtal har rätt att beskatta förmånen eller inte.