Logotyp, till startsidan

Arkiv för Rättslig vägledning


Skatteverkets ställningstaganden

Avdrag för förskott till leverantör vid tillämpning av BFNAR 2006:1

Datum: 2007-12-03

Område: Inkomstskatt - Näring

Dnr/målnr/löpnr:
131 716521-07/111
OBS!  Detta ställningstagande har fått begränsad giltighet. Se Skatteverkets ställningstagande 2010-03-04, dnr 131 149850-10/111.

1       Sammanfattning

Skatteverkets uppfattning vid tillämpning av Bokföringsnämndens allmänna råd BFNAR 2006:1 Enskilda näringsidkare som upprättar förenklat årsbokslut är att förskott till leverantör ska sammanläggas om:

  • förskotten avser flera betalningar till eller flera fakturor från samma leverantör, 
  • förskotten avser samma tjänst eller varuleverans och
  • förskotten sammanlagt överstiger 5 000 kr.

Därmed medges inte omedelbart avdrag för dessa förskott vid beskattningen.

 

2       Bakgrund och frågeställning


 
För enskilda näringsidkare som upprättar förenklat årsbokslut har Bokföringsnämnden gett ut det allmänna rådet BFNAR 2006:1.
 
Det allmänna rådet anger att vid bokslutet kan förskott i form av betalningar till eller erhållna fakturor från leverantör kostnadsföras om de inte uppgår till mer än 5 000 kr.
 
Risk finns att denna bestämmelse missbrukas så att framtida leveranser eller tjänster förskottsfaktureras den enskilde näringsidkaren uppdelade på poster som inte uppgår till mer än 5 000 kr. Dessa fakturor skulle sedan kunna kostnadsföras i bokslutet.
 
Exempelvis skulle en framtida hyra avseende flera år som inte överstiger 5 000 kr per månad kunna faktureras uppdelad per månad. Hela beloppet kostnadsförs, betalning görs sedan i takt med att fakturorna förfaller till betalning. Förfallodag kan ligga i anslutning till respektive hyresmånad.
 
En fråga som uppkommit är om beloppet 5 000 kr i BFNAR 2006:1 gäller per faktura eller per leverantör.   

 

3       Gällande rätt m.m.


 
Resultatet av näringsverksamhet ska enligt 14 kap. 2 §  inkomstskattelagen (IL) beräknas enligt bokföringsmässiga grunder. Inkomster ska tas upp som intäkt och utgifter dras av som kostnad det beskattningsår de hänför sig till enligt god redovisningssed, om inte något annat är särskilt föreskrivet i lag.
 
Om en enskild näringsidkare upprättar ett förenklat årsbokslut enligt 6 kap. 10 § bokföringslagen (BFL), ska vid beräkningen av resultatet inkomster tas upp som intäkt och utgifter dras som kostnad det beskattningsår som de hänför sig till enligt god redovisningssed, om inte något annat är särskilt föreskrivet i lag, även om detta strider mot bokföringsmässiga grunder (14 kap. 2 § 3 st . IL).
 
Enligt 6 kap. 3 § BFL får företag i vilket den årliga nettoomsättningen normalt uppgår till högst tre miljoner kr och som inte är skyldigt att upprätta årsredovisning upprätta årsbokslut i förenklad form. Enligt 6 kap. 10 § BFL ska ett förenklat årsbokslut bestå av en resultaträkning och en balansräkning. Det ska upprättas enligt god redovisningssed.

Bokföringsnämnden har gett ut ett allmänt råd, BFNAR 2006:1, som ska tillämpas av fysiska personer som upprättar ett förenklat årsbokslut. Rådet trädde i kraft 1 januari 2007 och ska tillämpas på räkenskapsår som påbörjas efter den 31 december 2006.
 
De redovisningsprinciper som gäller enligt årsredovisningslagen och annan kompletterande normgivning är inte tillämpbara i BFNAR 2006:1. Detta allmänna råd har en mer förenklad och schablonartad uppbyggnad bl.a. när det gäller periodiseringsprinciperna.
 
Enligt punkt 6.59 i det allmänna rådet är ett utbetalt eller fakturerat belopp ett förskott om
a) leveransen eller arbetet inte har påbörjats, eller
b) en delleverans eller delprestation uppenbarligen inte har påbörjats.
 
Förskott till leverantörer som uppgår till mer än 5 000 kr ska tas upp som övriga fordringar.

 

4       Skatteverkets bedömning


 
Av vikt för bedömningen av punkt 6.59 i BFNAR 2006:1 är om förskottet till leverantör avser varje betalning eller faktura för sig eller om det är det samlade beloppet per leverantör som avses. Om en fråga inte är reglerad i det allmänna rådet ska företaget enligt vad som sägs i detta inte tillämpa annan normgivning utan söka vägledning i de principer som det allmänna rådet ger uttryck för.
 
Formuleringen "Ett utbetalt eller fakturerat belopp är ett förskott om....." tyder närmast på att det handlar om varje belopp för sig.  
 
I kommentarerna till det allmänna rådet är denna fråga om förskott till leverantörer inte närmare behandlad. I fråga om förskott från kunder (punkt 6.72) finns motsvarande bestämmelse, nämligen att förskott som uppgår till mer än 5 000 kr ska tas upp som övriga skulder. I kommentarerna är den bestämmelsen kommenterad med att prövningen om ett belopp är ett förskott ska ske post för post, dvs. för varje inbetalning eller faktura för sig. Även detta tyder på att bedömningen bör göras av varje belopp för sig och inte sammanlagt belopp per leverantör.
 
En utgångspunkt i det allmänna rådet är att reglerna ska vara så enkla som möjligt vilket också kan tas till intäkt för att bedömningen ska ske per betalt eller fakturerat belopp.
 
Det allmänna rådets funktion utöver enkelhet är att beskriva hur normala affärsmässiga transaktioner ska redovisas. En konstruerad fakturering med enda avsikt att minska det beskattningsbara resultatet ger en missvisande redovisning, kan inte anses vara förenligt med det allmänna rådet och strider därför mot god redovisningssed.
 
För att förhindra missbruk av det slag som beskrivs i avsnitt 2 ovan måste enligt Skatteverkets uppfattning vissa restriktioner läggas in vid bedömningen av om ett belopp utgör ett förskott som uppgår till mer än 5 000 kr eller inte. Om en uppdelning av förskottsbetalningen eller faktureringen görs på flera delbelopp, men de avser samma varuleverans eller tjänst, ska beloppen läggas ihop när gränsen 5 000 kr bestäms. Därmed medges inte omedelbart avdrag för dessa förskott vid beskattningen.