Sök
Logotyp, till startsidan

Arkiv för Rättslig vägledning

Rättslig vägledning Länk till annan webbplats.

Lyssna

Skatteverkets ställningstaganden

Förenklat årsbokslut och varulagrets anskaffningsvärde

Datum: 2008-04-30

Område: Inkomstskatt - Näring, Redovisning

Dnr/målnr/löpnr:
131 227251-08/111
OBS! Detta ställningstagande har upphört att gälla. Se Skatteverkets ställningstagande 2010-03-04, dnr 131 157074-10/111.

1    Sammanfattning


 
Det är Skatteverkets bedömning att vid tillämpning av Bokföringsnämndens Vägledning med BFNAR 2006:1, Enskilda näringsidkare som upprättar förenklat årsbokslut, ska man vid beräkning av anskaffningsvärdet för varulagret, enligt punkt 6.49, inte använda några andra beräkningsmetoder än de som uttryckligen anges.

 

2    Bakgrund och frågeställning

Enligt Bokföringsnämndens allmänna råd (BFNAR 2006:1) avseende enskilda näringsidkare som upprättar förenklat årsbokslut får varulagrets anskaffningsvärde beräknas  med utgångspunkt från det pris som anges på den senast mottagna fakturan för den sorts vara som ska värderas. För detaljhandelsföretag kan anskaffningsvärdet alternativt beräknas med utgångspunkt i försäljningspriset. Fråga har uppkommit om anskaffningsvärdet kan beräknas med någon annan utgångspunkt, och i så fall vilken.

 

3    Gällande rätt m.m.


 

3.1 Redovisningen


 
Fysiska personer som upprättar ett förenklat årsbokslut enligt 6 kap. 10 § bokföringslagen ska tillämpa Bokföringsnämndens Vägledning med BFNAR 2006:1 Enskilda näringsidkare som upprättar förenklat årsbokslut.
 
Kapitel 6 i BFNAR 2006:1 innehåller regler om balansräkningen. Punkt 6.49 — 6.52 behandlar beräkning av anskaffningsvärdet för varulagret för varje sorts vara. Enligt punkt 6.49 får anskaffningsvärdet beräknas med utgångspunkt från det pris som anges på den senast mottagna fakturan för den sorts vara som ska värderas, om fakturabeloppet motsvarar ett normalpris. I detaljhandelsföretag och handelsföretag får anskaffningsvärdet också beräknas som försäljningspris med avdrag för pålägg som används i priskalkyl respektive använd bruttovinstmarginal för den aktuella varan.
 
I kommentaren till punkt 6.49 anges att det pris som anges på den senast mottagna fakturan för den sorts varor som ska värderas, får användas som anskaffningsvärde för samtliga varor som finns kvar i lagret av den sorten. Det får inte vara en faktura där speciella förhållanden föranlett en onormal prissättning, utan det ska vara den senaste fakturan med normala villkor.
 
Punkt 6.53 — 6.55 behandlar beräkning av anskaffningsvärdet för varulagret som helhet. Enligt punkt 6.53 får, med vissa undantag, ett avdrag göras för en schablonmässigt beräknad värdenedgång med tre procent av lagrets sammanlagda anskaffningsvärde. Om det klart framgår att värdenedgången på balansdagen för lagret som helhet är betydligt större än den schablonmässigt beräknade värdenedgången, ska den verkliga värdenedgången beräknas och anskaffningsvärdet minskas med denna (punkt 6.54).

 

3.2 Beskattningen

Om en enskild näringsidkare upprättar ett förenklat årsbokslut enligt 6 kap. 10 § bokföringslagen, ska vid beräkningen av resultatet inkomster tas upp som intäkt och utgifter dras som kostnad det beskattningsår som de hänför sig till enligt god redovisningssed, om inte något annat är särskilt föreskrivet i lag, även om detta strider mot bokföringsmässiga grunder (14 kap. 2 §3 st . inkomstskattelagen, IL).

I 17 kap. IL finns bestämmelser om lager och pågående arbeten. I 2 §3 st . anges att om en enskild näringsidkare upprättar ett förenklat årsbokslut enligt 6 kap. 10 § bokföringslagen, avses med anskaffningsvärde det värde som följer av god redovisningssed.

 

4    Skatteverkets bedömning


 
Bokföringsnämndens Vägledning med BFNAR 2006:1,  Enskilda näringsidkare som upprättar förenklat årsbokslut, ger ingen vägledning när det gäller frågan huruvida andra metoder kan tillämpas för att beräkna anskaffningsvärdet för varulagret (för varje sorts vara), jämfört med vad som anges i punkt 6.49.
 
I inledningen till Bokföringsnämndens Vägledning anges bl.a. följande. "Utgångspunkten är att alla de bestämmelser som gäller för redovisningen ska finnas med i vägledningen. I vissa fall finns dock hänvisningar till andra regler. ... Utöver de hänvisningar som finns i det allmänna rådet är vägledningen fullständig. Det innebär att ett företag som tillämpar reglerna i vägledningen endast behöver tillämpa dessa. Om en fråga inte är reglerad i det allmänna rådet eller i sådan normgivning som hänvisar till det allmänna rådet ska företaget söka vägledning i de principer som det allmänna rådet ger uttryck för."
 
Utgångspunkten i Bokföringsnämndens Vägledning är således att alla regler ska finnas med i denna och att företaget inte ska tillämpa några andra regler, såvida det inte finns särskilda hänvisningar. Skatteverket gör därför bedömningen att uttrycket "får användas" i BFNAR 2006:1 punkt 6.49 inte ska tolkas som att det är möjligt att tillämpa andra beräkningsmetoder än de som uttryckligen anges.