Logotyp, till startsidan

Arkiv för Rättslig vägledning


Skatteverkets ställningstaganden

Skattemässig behandling av habiliteringsersättning

Datum: 2005-01-31

Område: Arbetsgivarområdet, Inkomstskatt - Tjänst

Dnr/målnr/löpnr:
130 56641-05/111

1 Sammanfattning

Habiliteringsersättning som kommuner utbetalar till personer med funktionshinder för deltagande i s.k. daglig verksamhet är skattefri.

2 Bakgrund och frågeställning

Med habilitering avses medicinska, sociala och pedagogiska åtgärder som syftar till att utveckla funktionshindrade både psykiskt och fysiskt, samt öva upp deras anpassnings- och arbetsförmåga. Syftet med ersättningen är främst att stimulera uthållighet, allmän aktivitet och prestationsförmåga.

Habiliteringsersättning, och motsvarande stimulansersättningar, utbetalas med stöd av 9 § p. 10 lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS, enligt vilken särskilt stöd och service ska tillhandahållas genom "daglig verksamhet" för personer med funktionshinder i yrkesverksam ålder som saknar förvärvsarbete och inte utbildar sig.

Ersättningen till personer som deltar i verksamheten uppgår f.n. normalt till ca 40 kr per heldag, dvs. motsvarande 0,1 % av ett prisbasbelopp. Personerna har i övrigt sin försörjning från socialförsäkringen i form av sjukersättning eller aktivitetsersättning (pension).

Ersättningarna har tidigare bedömts vara skattefria enligt kommunalskattelagen (1928:370). Fråga har uppkommit om samma bedömning ska göras vid tillämpning av inkomstskattelagen (1999:1229), IL.

3 Gällande rätt m.m.

I förarbetena till LSS, prop. 1992/93:159, noteras (sid. 90) att s.k. habiliteringsersättning sedan tidigare utbetalas enligt rekommendation från Landstingsförbundet för att aktivt stimulera deltagande i daglig verksamhet, samt att fortsatt utbetalning vid verksamhet enligt LSS förordas. Beträffande den dagliga verksamheten anges vidare.

" Det bör understrykas att daglig verksamhet inte skall uppfattas som en anställningsform. Det är inte frågan om ett avlönat arbete och syftet är inte heller att producera varor eller tjänster. Däremot kan verksamheten med fördel utformas så att den bidrar till att öka personens förutsättningar att senare få en anställning i arbetslivet."

Habiliteringsersättningen är inte specifikt reglerad i LSS, vare sig till belopp eller kriterier för utbetalning. Ersättningen är inte heller specifikt reglerad i IL. Det finns dock exempel på undantag från skatteplikt för ersättningar som till sin karaktär har stora likheter med habiliteringsersättning.

Enligt 8 kap. 11 § IL är bistånd enligt socialtjänstlagen och lagen om äldreförsörjningsstöd och "liknande ersättningar" skattefria. Av förarbetena till IL, prop. 1999/2000:2 del 2 sid. 98, framgår att avsikten varit att fånga upp andra motsvarande ersättningar som inte lämnas med stöd av de uppräknade lagarna.

Enligt 8 kap. 25 § IL är underhåll till patienter på sjukhus eller intagna på kriminalvårdsanstalt och "liknande ersättningar" skattefria. Även här har avsikten varit att fånga upp även ersättningar av liknande karaktär till andra än intagna på sjukhus eller andra anstalter för vård (nämnda prop. sid. 103).

4 Skatteverkets bedömning

Den dagliga verksamheten bedrivs utifrån deltagarnas stödbehov och ersättningarna är avsedda att uppmuntra deltagande oavsett aktiviteternas karaktär. Detta gäller även i de fall aktiviteterna omfattar arbetsträning och liknande som ska öka möjligheterna till senare förvärvsarbete. Ersättningen har således inte karaktär av ersättning för utfört arbete.

Enligt Skatteverkets bedömning bör habiliteringsersättning och motsvarande ersättningar, enligt de förutsättningar som angivits ovan, och i enlighet med uttalandena i prop. 1992/03:159, därmed inte anses skattepliktiga. Ersättningarna bör anses som sådana "liknande ersättningar" som är skattefria enligt 8 kap. 11 och 25 §§ IL.