På skatteverket.se använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor. Vad är kakor?

Logotyp, till startsidan

Arkiv för Rättslig vägledning


Skatteverkets allmänna råd

Skatteverkets allmänna råd om vissa förmåner att tillämpas vid beräkning av skatteavdrag och arbetsgivaravgifter m.m. för beskattningsåret 2007 samt vid 2008 års taxering

Område: Inkomsttaxering, Skattebetalning

Utkom från trycket: 27 december 2006

Dnr/målnr/löpnr:
SKV A 2006:32

OBS! Dessa allmänna råd har ersatts av Skatteverkets allmänna råd SKV A 2007:37länk till annan webbplats fr.o.m. beskattningsåret 2008 samt vid 2009 års taxering.
  

Skatteverket lämnar med stöd av 2 § förordningen (2003:1106) med instruktion för Skatteverket följande allmänna råd om vissa förmåner att tillämpas vid beräkning av skatteavdrag och arbetsgivaravgifter m.m. för beskattningsåret 2007 samt vid 2008 års taxering. ¹

1  Skattefria förmåner

1.1  Arbetskläder


Enligt 11 kap. 9 § IL är förmån av uniform och andra arbetskläder skattefri om förmånen avser kläder som är avpassade för tjänsten och inte lämpligen kan användas privat.

Allmänna råd:
Som skattefri uniform bör anses sådan klädedräkt för tjänstebruk som fastställts och utformats i detalj av myndighet eller arbetsgivare. En uniforms primära syfte bör vara att utmärka en viss befattning eller vissa befogenheter. Karaktäristiskt för en uniform är att den har en från vanliga kläder tydligt avvikande utformning.
Förmån av arbetskläder som utgörs av sådan typ av klädsel som i och för sig lämpar sig för privat bruk, t.ex. kostym och dräkt, bör anses vara skattefri om arbetsgivarens namn, symbol eller logotyp är varaktigt applicerat på klädseln på ett sätt som gör att den märkbart avviker från vanliga kläder och därför inte kan antas komma att användas för privat bruk.

1.2  Motionsförmån


Som personalvårdsförmåner räknas enligt 11 kap. 12 § IL bl.a. möjlighet till enklare slag av motion och annan friskvård.   

Allmänna råd:
Klädutrustning av mindre värde och enklare slag, t.ex. T-shirts och enklare träningsoveraller, som är försedd med arbetsgivarens reklamtryck bör anses som en skattefri förmån.  

1.3  Gåvor till anställda


I 11 kap. 14 § IL anges att följande gåvor är skattefria:

1. julgåvor av mindre värde till anställda,

2. sedvanliga jubileumsgåvor till anställda, och

3. minnesgåvor till varaktigt anställda under vissa i lagtexten angivna förutsättningar.

Skattefriheten gäller inte gåvor som lämnas i pengar.

Allmänna råd:
En julgåva bör anses vara av mindre värde om värdet inte överstiger 400 kr inklusive mervärdesskatt.

En jubileumsgåva bör anses som skattefri om värdet av gåvan inte överstiger 1 200 kr inklusive mervärdesskatt.

Med varaktigt anställda i samband med minnesgåvor bör anses anställda med en sammanlagd anställningstid som uppgått till minst sex år.

Gåvobeloppen är s.k. gränsbelopp, vilket innebär att gåvan bör beskattas från första kronan om värdet överstiger angivna belopp.

Som pengar anses även andra betalningsmedel såsom check, postväxel och presentkort som kan bytas mot pengar.

1.4  Hälso- och sjukvård


Av 11 kap. 18 § andra stycket IL framgår att skattefrihet gäller för läkemedel vid vård utomlands.

Allmänna råd:
Med läkemedel avses läkemedel enligt läkemedelslagen (1992:859).
 

2  Skattepliktiga förmåner

2.1  Värdering till marknadsvärdet


Inkomster i annat än pengar skall enligt 61 kap. 2 § IL värderas till marknadsvärdet om inte annat följer av övriga bestämmelser i 61 kap. IL. Med marknadsvärde avses det pris som den skattskyldige skulle ha fått betala på orten om han själv skaffat sig motsvarande varor, tjänster eller förmåner mot kontant betalning.

Allmänna råd:
Marknadsvärdet bör anses motsvara det regelmässigt förekommande priset (inklusive mervärdesskatt) på varan eller tjänsten. En värdering till marknadsvärde bör också anses innebära att mottagarens individuella förhållanden, som exempelvis låg inkomst, inte kan beaktas vid värderingen. Inte heller påverkas marknadsvärdet av den omständigheten att förmånen inte kan bytas ut mot pengar eller ett påstående från mottagaren att denne inte skulle ha skaffat sig förmånen om den inte tillhandahållits av arbetsgivaren. 

2.2  Kostförmån


Av 61 kap. 3 § första stycket IL framgår att värdet för kostförmån skall beräknas på grundval av genomsnittspriset i Sverige för en normal lunch.
Av 61 kap. 3 § andra stycket IL framgår att om en anställds kostnader för en måltid är lägre än förmånsvärdet enligt första stycket på grund av att arbetsgivaren bidrar till kostnaderna för denna, skall förmånen behandlas som en kostförmån med ett värde som motsvarar mellanskillnaden.

Allmänna råd:
Som en normal lunch bör anses en måltid av dagensrätt-karaktär med beaktande av olika måltidsalternativ, dvs. såväl med som utan måltidstillbehör. Sådana tillbehör till måltiden som bröd och smör, sallad och måltidsdryck bör inte påverka det skattepliktiga förmånsvärdet. En normal lunch bör anses tillhandahållen så snart en lagad rätt ingår i den anställdes måltid. Med lagad rätt avses en beredd och tillredd varm eller kall maträtt.
Övriga tillhandahållna rätter och styckesaker bör värderas till marknadspris. Om priserna i det övriga sortimentet, dvs. annat än måltid av dagensrätt-karaktär, genom arbetsgivarens subvention är lägre än marknadspriset får en skattepliktig förmån anses uppkomma för den anställde motsvarande skillnaden mellan marknadspriset och det pris som den anställde betalar. 

2.2.1  Justering


Om det finns synnerliga skäl får enligt 61 kap. 18 § IL värdet av  kostförmån justeras uppåt eller nedåt.

Allmänna råd:
Justering nedåt av värdet bör ske om en arbetsgivare erbjuder en anställd en måltid som avsevärt avviker från en normal lunch (måltid av dagensrätt-karaktär).

Den omständigheten att den anställde avstår från exempelvis tillbehör till måltiden (smör och bröd, sallad etc.) bör inte utgöra grund för justering.
Justering uppåt av värdet på grund av att måltiden är av väsentligt högre standard jämfört med en normal lunch bör komma i fråga endast i undantagsfall. Vid en sådan bedömning bör vägas in bl.a. om den anställde t.ex. vid en tjänsteresa haft ett avgörande inflytande i fråga om måltidsstandarden.

Synnerliga skäl för justering bör vidare anses föreligga för kost som arbetsgivare i Försvarsmakten erbjuder anställda i följande situationer:

— under förbandsövning
— under tjänstgöring till sjöss ombord på marinens båtar.

Förmånen bör värderas till 50 procent av det enligt 61 kap. 3 § IL bestämda värdet och beräknas för de tjänstgöringsdagar eller perioder då den anställde deltagit.

Med förbandsövning bör förstås en sammanhängande övningsverksamhet med krigsorganiserade eller för utbildningsändamål organiserade staber och förband eller kadrar till dylika enheter, om övningsverksamheten bedrivs på ett sådant sätt att personalens arbetsinsatser inte kan tidsplaneras och att arbetet inte kan avbrytas av i förväg bestämda raster eller uppehåll för vila m.m. I tid för förbandsövning bör även räknas in förberedelse- och avslutningsverksamhet som har sådant samband med övningen att arbetet inte kan tidsplaneras.

2.3 Bostadsförmån


Bostadsförmån värderas enligt huvudregeln i 61 kap. 2 § IL till marknadsvärdet, dvs. till hyrespriset på orten för jämförbara bostäder.

Allmänna råd:

Bostadsförmån i flerfamiljshus
Om vid värdering av bostadsförmån i flerfamiljshus bostadens standard, utrustning, läge m.m. avviker från det som är normalt i motsvarande åldersklass hos de allmännyttiga bostadsföretag vars hyresnivå ligger till grund för värderingen, bör förmånsvärdet beräknas med hänsyn till detta.
  
Bostadsförmån i småhus
Om det på orten saknas en fungerande hyresmarknad för bostadsförmån i småhus (villa) bör värderingen av bostadsförmån i villa ske med ledning av hyresnivån hos allmännyttiga bostadsföretag på orten med hänsyn till omständigheter som storlek, läge, standard m.m.  
    
Ålder, standard och läge
Vid beräkning med ledning av hyresnivån i flerfamiljshus av förmånsvärde avseende bostad i villa bör villans ålder bestämmas med hänsyn till dess standard och utrustning. Har villan varit föremål för yttre och/eller inre ombyggnad eller renovering, som resulterat i att standarden höjts, bör hyresvärdet beräknas utifrån det genomsnittliga hyrespriset avseende flerfamiljshus med det värdeår som motsvarar villans standard efter ombyggnaden eller renoveringen. Om inte särskilda skäl föreligger bör hyresvärdet för en bostad i villa inte beräknas med ledning av hyresvärdet  i äldre flerfamiljshus än åttiotalshus.

Hyresvärdet bör höjas om bostadens standard, utrustning etc. är klart högre än vad som är normalt i de flerfamiljshus vars hyresnivå ligger till grund för värderingen av bostads-förmånen. Härvid bör beaktas såväl bostadens inre standard och utrustning, t.ex. bubbelpool, bastu, särskild vinkällare, svalrum för pälsar och hög köksstandard, som yttre faktorer som stor tomt, tennis-bana, pool, brygga m.m.

Lägesfaktorer som utsikt, omgivningar, sjötomt etc. bör be-aktas om de kan anses ha betydelse vid bestämmande av bruks-värdeshyra.

Hyresvärde beräknat med ledning av hyresnivån på orten eller på närliggande orter bör sänkas om bostaden ligger i eller intill ett industriområde eller på relativt stort avstånd från tätort. Så kan vara fallet i fråga om stora eller äldre tjänstebostäder, som ligger i nära anslutning till arbets-givarens företag eller bruk.

Storlek
Förråd eller annan biutrymmesyta av annat slag än garage bör inte påverka förmånsvärdet om biutrymmet är högst 20 kvadrat-meter. Om sådan biutrymmesyta är större än 20 kvad-ratmeter bör 20 procent av denna yta anses som bostadsyta vid värderingen av bostadsförmånen. Ett sådant tillägg bör dock inte överstiga20 kvadratmeter .

Bostadsytan bör inte reduceras i det fall en viss mindre del av bostaden används till kontor o.d. utan att vara speciellt inrättad för detta.

Beträffande äldre fastigheter (byggda före 1950) och som har en olämplig planlösning eller på grund av annan särskild om-ständighet har större yta än vad som kan anses motiverat av antalet rum och deras storlek, hallar, kök m.m. bör för-måns-värdet beräknas efter den bostadsyta en bostad med motsvarande innehåll men med en bättre planlösning skulle ha.

 

2.3.1  Justering


Om det finns synnerliga skäl får enligt 61 kap. 18 § IL värdet av  bostadsförmån justeras uppåt eller nedåt.

Allmänna råd:
Om tjänstebostad på grund av en i tjänsten ålagd representationsskyldighet och med hänsyn till förmånshavarens inkomstförhållanden, ställning m.m. är större än vad som kan anses vara normalt för förmånshavaren och hans familj, bör förmånsvärdet beräknas efter en för denne normal bostad, om förmånshavaren visar att det finns behov av att kunna utöva representation i bostaden, att extern representation faktiskt utövas i mer än obetydlig omfattning och att förmånshavaren saknar tillgång till representationsvåning eller andra särskilda representationslokaler. 
 

2.3.2  Förmån av semesterbostad


Värdet av förmån av semesterbostad beräknas, oavsett om den ligger i Sverige eller i utlandet, enligt 61 kap. 2 § IL till marknadsvärdet, dvs. hyrespriset på orten.

Allmänna råd:

Semesterbostad i Sverige
Saknas hyresmarknad eller föreligger i övrigt svårigheter att göra en objektiv beräkning av värdet med utgångspunkt i marknadsvärdet bör förmån av fri semesterbostad värderas till nedan angivna belopp.
  

Fjällstuga (lägenhet) 
Jul, nyår och vårvinter (febr.-april)3 000 kr per vecka
Övrig tid1 200 kr per vecka
Sommarstuga (lägenhet) 
Sommar 
(mitten av juni-mitten av augusti)3 000 kr per vecka
Övrig tid 1 200 kr per vecka
  
Semesterbostad i utlandet
Saknas hyresmarknad eller föreligger i övrigt svårigheter att göra en objektiv beräkning av värdet med utgångspunkt i marknadsvärdet, bör förmån av fri semesterbostad i utlandet värderas till 3 000 kr per vecka. 
 

2.4  Reseförmån


Förmån av fri eller subventionerad resa som erhålls i anställningsförhållande eller i övrigt på grund av tjänsten är skattepliktig enligt 11 kap. 1 § IL.

Allmänna råd:
Resans värde bör bestämmas med ledning av marknadsvärdet, vilket i regel bör anses motsvara det pris som utgivaren betalat för resan med tillägg för förekommande mervärdesskatt. Mottagarens ekonomiska situation bör inte påverka marknadsvärdet.

Det förekommer att mottagare, som gör tjänsteresor, tilldelas ett tjänstekort (årskort) att användas såväl i tjänsten som för privat bruk. Lämnas ingen redogörelse för det privata nyttjandet, bör förmånen värderas till kostnaden för ett årskort, om inga inskränkningar i det privata nyttjandet föreligger.    
 

2.5  Vinster i form av varor


Enligt 11 kap. 1 § första stycket IL skall bl.a. förmåner och andra inkomster som erhålls på grund av tjänst tas upp som intäkt, om inte något annat anges i 8 eller 11 kap. IL.

Allmänna råd:
Skatteplikten för poängbevis, som erhålls i samband med försäljningspristävlingar och liknande och som berättigar deltagaren till uttag av varor i förhållande till uppnått försäljningsresultat, bör anses inträda när mottagaren får bevisen. Förmånens värde för mottagaren bör motsvara det erhållna poängbevisets marknadsvärde.
 

2.6  Ränteförmån vid lån i utländsk valuta


Enligt 61 kap. 17 § IL skall ränteförmåner vid lån i utländsk valuta 61 kap. 15 och 16 §§ tillämpas, med den ändringen att i stället för statslåneräntan skall närmast motsvarande ränta för lån i den aktuella valutan användas.

Allmänna råd:
Vid beräkning av förmånsvärde avseende förmånligt lån i utländsk valuta, som löper med rörlig ränta, bör följande jämförelseräntor (marknadsränta vid utgången av november 2006 plus en procentenhet) tillämpas för hela eller del av beskattningsåret 2007.

 EUReuro4,63 %
 GBPbrittiska pund5,83 %
 CHFschweiziska francs 3,25 %
 JPYjapanska yen2,22 %
 DKKdanska kronor4,66 %
 NOKnorska kronor5,14 %
 CADkanadensiska dollar 4,81 %
 AUDaustraliensiska dollar 6,84 %
 USDamerikanska dollar 5,45 %

2.7  Särskilda bestämmelser om vissa datorförmåner

Enligt 61 kap.17 a§ IL skall värdet av förmån av att för privat bruk använda en datorutrustning som arbetsgivaren tillhandahåller för ett kalenderår beräknas till 2 400 kr om 

— förmånen väsentligen riktar sig till hela den stadigvarande personalen på arbetsplatsen, och

— den anställde inte avstår från mer än 10 000 kr i kontant ersättning under beskattningsåret för att få förmånen (s.k. bruttolöneavdrag).

Allmänna råd:
Med en datorutrustning (datorpaket) bör i detta sammanhang förstås varje paket som åtminstone består av själva datorn och en bildskärm, alternativt en bärbar dator, även om andra tillbehör också kan ingå.

Om ett lån omfattar enstaka datortillbehör som inte utgör ett datorpaket enligt definitionen ovan, bör beskattningen ske till marknadsvärdet. Inget bör dock hindra att förmånen även i det fallet värderas enligt schablonen.

För att arbetsgivaren skall få värdera datorförmåner till anställda enligt schablon bör inte krävas att erbjudandet också riktar sig till uppdragstagare. Däremot bör schablonvärdering användas om arbetsgivaren erbjuder också dem lånedatorer.
En grundläggande förutsättning för schablonvärderingen bör vara att de villkor som är förenade med datorförmånen är lika för hela den stadigvarande personalen på arbetsplatsen. Den omständigheten att lika stort bruttolöneavdrag kan leda till att skatteuttaget kan bli olika för olika individer bör inte anses medföra att villkoren skall anses olika.

3  Förmån som erhålls genom kupong


Att förmåner, som den anställde får utanför arbetsgivarens arbetsplatser genom kuponger eller något motsvarande betalningssystem, är skattepliktiga följer av 11 kap. 11 § första stycket 4 IL.

Allmänna råd:
Med kuponger bör i detta sammanhang förstås värdekuponger eller liknande betalningssystem som mera allmänt kan användas för betalning av vara eller tjänst eller för tillträde till olika anläggningar, evenemang m.m. eller i övrigt utnyttjas på ett sådant sätt att förmånernas utformning i realiteten bestäms av den anställde. Förmånen bör värderas till det belopp som anges på kupongen.   
___________

Dessa allmänna råd tillämpas vid beräkning av skatteavdrag och arbetsgivaravgifter m.m. för beskattningsåret 2007 samt vid 2008 års taxering och ersätter Skatteverkets allmänna råd (SKV A 2004:38) om vissa förmåner att tillämpas vid beräkning av skatteavdrag och arbetsgivaravgifter m.m. att gälla fr.o.m. beskattningsåret 2005 samt fr.o.m. 2006 års taxering.

¹Beträffande beskattningsåret 2006 och 2007 års taxering, se SKV A 2004:38, ändrad genom SKV A 2005:32. Ändrade partier i förhållande till SKV A 2004:38 har markerats med kantstreck. För ytterligare information om vissa förmåner att tillämpas vid beräkning av skatteavdrag och arbetsgivaravgifter m.m. för beskattningsåret 2007 samt vid 2008 års taxering,  se SKV M 2006:21