Arkiv för Rättslig vägledning

Riksskatteverkets rekommendationer m.m. om tillstånd till omläggning av räkenskapsår enligt 3 kap. 6 § bokföringslagen (1999:1078)¹

Riksskatteverket meddelar med stöd av 2 kap. 2 § förordningen (1990:1293) med instruktion för skatteförvaltningen följande rekommendationer beträffande tillstånd till omläggning av räkenskapsår.

1 Gällande rätt m.m.

Enligt 3 kap. 1 § andra stycket bokföringslagen (1999:1078), BFL, skall räkenskapsåret utgöras av kalenderåret för fysiska personer, handelsbolag där en fysisk person skall beskattas för hela eller en del av bolagets inkomst och sådana samfällighetsförvaltande juridiska personer som avses i 6 kap. 6 § andra stycket inkomstskattelagen (1999:1229).

Andra företag får tillämpa även annat räkenskapsår än kalenderår. Ett sådant brutet räkenskapsår skall omfatta tiden 1 maj - 30 april, 1 juli - 30 juni eller 1 september - 31 augusti (3 kap. 1 § tredje stycket BFL).

Om brutet räkenskapsår tillämpas får omläggning av räkenskapsåret ske till kalenderår utan särskilt tillstånd. Om däremot kalenderår tillämpas får övergång till brutet räkenskapsår ske endast efter tillstånd av skattemyndigheten. Sådant tillstånd fordras också om man vill lägga om ett brutet räkenskapsår till ett annat brutet räkenskapsår (3 kap. 6 § BFL).

Skattemyndighetens beslut kan överklagas hos allmän förvaltningsdomstol (9 kap. 1 § första stycket BFL).

I det följande behandlas tillstånd enligt 3 kap. 6 § BFL. Tillståndsgivningen omfattar endast andra bokföringsskyldiga än fysiska personer, vissa handelsbolag m.fl. som nämns i första stycket i detta avsnitt.

2 Skäl för omläggning av räkenskapsår

Allmänt bör starka skäl föreligga för att tillstånd till omläggning skall kunna ges.

Tillstånd för omläggning av räkenskapsår på grund av svårigheter att erhålla bokföringshjälp vid viss tidpunkt bör medges endast i undantagsfall. Lokala förhållanden kan i vissa fall motivera att tillstånd medges. Detta gäller framför allt på platser där tillgången på revisorer eller bokföringsmedhjälpare är mindre god.

I de fall den sökande kan anföra företagsekonomiskt giltiga skäl för omläggning av räkenskapsåret bör tillstånd i regel ges.

Som exempel på sådana skäl kan nämnas säsongvariationer som inverkar på arbetssituationen under skilda delar av året och regelbundna förändringar i varulagrets storlek och/eller sammansättning, som i väsentlig grad påverkar inventeringsarbetet. Företag som sedan en längre tid tillämpar kalenderår som räkenskapsår torde normalt inte ha behov av annan bokslutstidpunkt - om inte nya omständigheter, såsom ändrad verksamhetsinriktning, volymmässigt utökad verksamhet e.d., tillkommit. Det bör därvid beaktas att en ändrad verksamhetsinriktning får en omedelbar effekt, medan en utökning av verksamheten normalt får bedömas över flera år och avspeglas t.ex. i antalet anställda. Det bör åtminstone klart framgå att arbetsbördan ökat.

Om orsaken till en önskad omläggning av räkenskapsåret är att företaget kommit på obestånd, bör tillstånd i normalfallet inte ges.

Ett aktiebolag som inte haft någon verksamhet sedan det bildades och som börjar driva verksamhet får härigenom normalt anses ha ett giltigt skäl för tillstånd till omläggning av räkenskapsåret.

Tillstånd bör inte ges vid upprepade ändringar av räkenskapsårets förläggning.

Ansökningen bör innehålla en utförlig redogörelse för de skäl som åberopas för omläggningen. Aktiebolag bör till ansökningen foga registreringsbevis, senaste årsredovisning samt bolagsstämmas beslut om omläggning.

_________________

Dessa rekommendationer m.m. tillämpas på ansökningar som kommer in från och med den 1 januari 2001 och ersätter RSV S 1995:18.