I detta meddelande finns information om de regler som gäller vid beräkning av skatteavdrag och arbetsgivaravgifter m.m. för beskattningsåret 2002 och vid 2003 års taxering.

1 Allmänt om beskattningen

Till näringsverksamhet räknas sådan idrottslig utövning som har karaktär av yrkesmässighet, dvs. präglas av vinstsyfte, varaktighet och självständighet. Den omständigheten att idrottsutövaren har anställd personal eller att företag används för den idrottsliga verksamheten kan innebära att ersättningar m.m. räknas som inkomst av näringsverksamhet. Detsamma kan vara fallet om verksamheten kräver omfattande och dyrbar utrustning (motorsport, hästsport o.d.)

Från intäkterna av idrottslig verksamhet skall utgifter för att förvärva och bibehålla inkomster dras av som kostnad.

2 Tillämpningsområdet för detta meddelande

Regeringsrätten har i en dom (RÅ 1999 ref . 25) ansett att Friluftsfrämjandet är en sådan organisation.

I RSV:s allmänna råd (RSV 2001:46) anges följande beträffande definitionen av begreppet idrottsutövare.

Till idrottsutövare bör hänföras även tränare inbegripet gymnastikinstruktörer, domare, linjemän, materialförvaltare eller därmed jämställda slag av funktionärer. Med funktionärer bör i detta sammanhang avses också sådana ledare i föreningar som regelmässigt medverkar vid träningar, matcher o.d. och vilkas medverkan är en direkt förutsättning för den idrottsliga verksamheten i föreningen.

Däremot är sådana funktionärer vilkas verksamhet i föreningen huvudsakligen utgörs av administrativa uppgifter, t.ex. kontorsarbete, styrelseuppdrag och liknande, inte att hänföra till denna grupp. Föredragshållare, kursledare o.d. omfattas i denna egenskap inte heller av begreppet idrottsutövare.

3 Ersättningar i samband med idrottslig verksamhet

Även om ersättning m.m. överlämnats till en person som är närstående till idrottsutövaren (t.ex. make, sammanboende, barn eller förälder) eller kommit denne tillgodo, gäller enligt praxis att idrottsutövaren anses som mottagare om ersättningen inte avser den närståendes eget arbete. Detta gäller även om t.ex. maken följer med vid matcher, träningar eller liknande tillfällen utan att själv aktivt medverka i den idrottsliga verksamheten.

Som exempel på ersättningar och förmåner i samband med idrottslig verksamhet kan följande nämnas:

a) Kontant lön, engångsersättningar, presentkort, värdekuponger o.d.
Som skattepliktig inkomst räknas all kontant ersättning som uppbärs till följd av den idrottsliga verksamheten. Sålunda räknas till skattepliktig inkomst även prispengar, segerpremier, fickpengar, träningsersättningar, ersättningar för förlorad inkomst o.d. Hit räknas även ersättningar eller bidrag för inköp av personlig egendom såsom bil, bostad och möbler samt presentkort. Även ersättningar som rubriceras som stipendier o.d. är i regel skattepliktiga om de har ett direkt samband med den idrottsliga verksamheten och närmast utgör ersättning för utförd prestation.

Ersättning som huvudsakligen är avsedd att täcka inkomstbortfall utgör skattepliktig inkomst. Detta gäller oberoende av om ersättningen lämnas på grund av medlemskap i viss förening eller inte. Motsvarande gäller periodiskt utgående ersättning vid kurser eller i samband med utbildning o.d. Engångsbelopp som utbetalas av förening eller av en i föreningen intresserad person för att ansluta viss person till föreningen utgör skattepliktig inkomst för mottagaren. Ersättning för förvärv av bostad är exempelvis alltid skattepliktig.

b) Nyttovaror
Även ersättning i form av nyttovaror är i regel skattepliktig inkomst.
Värdering sker till marknadsvärdet (61 kap. 2 § IL)
Tävlingsvinster är skattefria om de
- inte hänför sig till anställning eller uppdrag
- inte består av kontanter eller liknande (presentkort, värdepapper e.d.), och
- avser minnesföremål eller har ett värde som inte överstiger tre procent av prisbasbeloppet avrundat till närmaste hundratal kronor² ( 8 kap. 4 § IL)

Beloppsgränsen bedöms vid varje tillfälle.

Med minnesföremål avses sedvanliga priser i form av medaljer, plaketter, bägare, pokaler, tallrikar o.d.

c) Övriga förmåner (t.ex. förmån av fri eller delvis fri bil, fri eller subventionerad bostad, fri eller subventionerad kost)
För värdering av vissa förmåner vid inkomst av tjänst har RSV utgett nedanstående allmänna råd och meddelanden. Vad som sägs i dessa allmänna råd och meddelanden gäller i tillämpliga delar även förmåner som lämnas i samband med idrottslig verksamhet.

Allmänna råd och meddelanden för värdering av förmån av fri och delvis fri bil.
Allmänna råd och meddelanden om vissa förmåner. I dessa behandlas bl.a. förmån av fri beklädnad, fri kost, fri bostad och fria semesterrresor.

I RSV:s allmänna råd (RSV 2001:46) anges följande beträffande fria kläder i samband med idrottsevenemang. Fria kläder, som tillhandahållits i och för större idrottsevenemang såsom OS och VM och som har en enhetlig prägel, bör i normalfallet jämställas med uniform. Sådan förmån bör således inte föranleda beskattning.

d) Ersättning för kostnader i samband med tävlingar, träning, kurser o.d.
Ersättning för kostnader i samband med den idrottsliga verksamheten utgör skattepliktig inkomst. Traktamentsersättning på den vanliga verksamhetsorten eller utan samband med övernattning ses som lön, inte som kostnadsersättning. Beträffande vissa kostnadsersättningar följer av 3 kap. 5 § lagen om självdeklaration och kontrolluppgifter, LSK, att mottagaren dock inte behöver redovisa dem i deklarationen.
Det gäller:
- kostnadsersättning för resa i tjänsten med allmänt kommunikationsmedel, hyrbil eller taxi motsvarande gjorda utlägg,
- kostnadsersättning för logi vid tjänsteresa , motsvarande gjorda utlägg,
- representationsersättning, motsvarande gjorda utlägg,
- traktamentsersättning och ersättning för resa med egen bil eller förmånsbil i tjänsten som inte överstiger fastställda schablonbelopp.

4 Idrottsredskap

Värdet av idrottsredskap som idrottsutövaren fått från förening eller fabrikant för att användas i den idrottsliga verksamheten bör inte anses som skattepliktig inkomst.Avdrag medges inte för värdet av skänkta redskap.

5 Utgifter i samband med den idrottsliga verksamheten

I RSV:s allmänna råd (RSV 2001:46) anges följande angående bedömningen av avdrag för kostnader.

Vid beräkning av kostnaderna för den idrottsliga verksamheten bör - om inte omständigheterna föranleder annan bedömning - avdrag inte medges med högre belopp än vad som motsvaras av summan av de sammanlagda intäkterna av verksamheten under året. Avdrag för underskott bör således i regel inte medges.
För nedan angivna slag av utgifter gäller följande vid beräkning av inkomst av tjänst.
a) Avdrag för resor i samband med träning på ordinarie träningsplats ("tjänsteställe") och tävlingar på hemmaplan medges i enlighet med vad som gäller för avdrag för resor mellan bostad och arbetsplats.

RSV meddelar årligen allmänna råd och meddelanden om avdrag för resor för kostnad för resor mellan bostad och arbetsplats.

b) Avdrag för resor i tjänsten, t.ex. i samband med matcher, tävlingar o.d. på bortaplan medges i princip för den faktiska kostnaden för dessa resor.

Avdrag för resor med egen bil medges med 16 kr per mil. Avdrag för resor med förmånsbil medges med 6 kr per mil för kostnaden

för dieselolja och med 9 kr per mil för övriga drivmedel under förutsättning att den skattskyldige själv betalat samtliga drivmedelskostnader för tjänsteresan.

c) Om idrottsutövaren fått ersättning för ökade utgifter för måltider och småutgifter (dagtraktamente) för en resa i tjänsten skall avdrag göras med fastställda schablonbelopp. Om idrottsutövaren inte fått ersättning men gör sannolikt att han haft ökade utgifter för kost och småutgifter skall på motsvarande sätt avdrag göras med fastställda schablonbelopp. Avdrag förutsätter dock bl.a att resan företagits utanför den vanliga verksamhetsorten och varit förenad med övernattning och att mottagaren själv svarat för utgifterna för exempelvis kost och logi. I annat fall är ersättningen att anse som jämförlig med kontant lön och avdrag medges inte för de kostnader som ersättningen är avsedd att täcka. Med den vanliga verksamhetsorten avses ett område inom ett avstånd av 50 km närmaste färdväg från den skattskyldiges tjänsteställe respektive från bostaden (12 kap. 7 § IL).
Visar idrottsutövaren att utgiftsökningen varit större än fastställda schablonbelopp skall istället ett belopp motsvarande den faktiska utgiftsökningen dras av.
Utgift för logi skall dras av. Kan idrottsutövaren inte visa vilken utgift han haft, skall halvt maximibelopp per natt dras av.

RSV har även meddelat särskilda allmänna råd och meddelanden för beräkning av avdrag för ökade levnadskostnader vid inkomst av tjänst.

De allmänna råden och meddelandena gäller i tillämpliga delar även om mottagaren fått ersättning i samband med idrottslig verksamhet.

d) Utgift för inköp av idrottsredskap eller annan specialutrustning skall i regel dras av med belopp motsvarande anskaffningskostnaden. Avdrag med annat belopp kan komma ifråga om utrustningen även har karaktär av personlig levnadskostnad, eller om den inte enbart kan utnyttjas för den idrottsliga verksamheten. I så fall skall en skälig del av utrustningens anskaffningskostnad dras av.

För dyrbarare utrustning som kan användas under flera år kan avdraget i stället få delas upp på lika stora årliga förslitningsavdrag under flera beskattningsår (RÅ 1991 ref. 55).

e) Schablonavdrag
I RSV:s allmänna råd (RSV 2001:46) anges följande angående förutsättningarna för schablonmässig beräkning av avdrag för idrottsredskap.Som alternativ till avdrag enligt ovan bör avdrag av praktiska skäl i vissa fall kunna medges med skäligt belopp även om uppgifter om enskilda kostnadsposter inte kan lämnas. En förutsättning för att kostnaderna skall få beräknas schablonmässigt bör vara att inkomsterna från den idrottsliga verksamheten inte utgör utövarens huvudsakliga inkomster, utan att dessa kommer från annan verksamhet. Om utövarens inkomster från idrotten något eller några år skulle utgöra dennes huvudsakliga inkomster (t.ex. vid studier), får dock avdrag göras enligt schablon.

En förutsättning för sådant avdrag är att idrottsutövaren själv svarat för den huvudsakliga delen av kostnaderna för den idrottsliga verksamheten. Schablonavdraget gäller normalt inte idrottsutövare vars inkomster från föreningar m.m. närmast kan jämföras med anställningsinkomster, t.ex. kontraktsbundna eller hel- eller deltidsanställda tränare och spelare på elitnivå eller närmast därunder. I dessa fall medges avdrag med styrkta kostnader.

I RSV:s allmänna råd (RSV 2001:46) anges följande angående storleken av schablonavdraget för idrottsredskap.

Idrottsutövarens kostnader får under nämnda förutsättningar schablonmässigt beräknas till belopp motsvarande bruttoersättningen, dock högst 3 000 kr.
I bruttoersättningen bör inräknas skattepliktiga förmåner men inte avdragsgilla traktamentsersättningar och resekostnadsersättningar vid tjänsteresa.
Vid beräkning av inkomst av tjänst bör de efter schablon beräknade kostnaderna anses utgöra idrottsutövarens faktiska utgifter i den idrottsliga verksamheten.Observera att bl.a. sådana kostnader i arbetet som avses i punkten d) är avdragsgilla endast till den del de överstiger 1 000 kr (12 kap. 2 § IL).
Detta gäller även om schablonen används.

Underskott i denna verksamhet får inte uppkomma vid tillämpning av schablonavdraget.

6 Arbetsgivaravgifter och särskild löneskatt

Den som till en idrottsutövare som innehar en A-skattsedel eller saknar skattsedel utbetalar ersättning eller utger förmån som är att anse som skattepliktig inkomst skall i regel betala arbetsgivaravgifter på ersättningen/förmånen. Ersättningen är i sådant fall förmånsgrundande för mottagaren.
Om idrottsutövaren vid årets ingång fyllt 65 år skall utbetalaren i stället

betala särskild löneskatt. Den särskilda löneskatten uppgår till 24,26 % för år 2002. Ersättningen är inte förmånsgrundande. Arbetgivaravgifter/

särskild löneskatt betalas inte på ersättningar/förmåner som understiger 1 000 kr per år till en och samma mottagare (2 kap. 14 § socialavgiftslagen [2000:980] och 1 § lagen [1990:659] om särskild löneskatt på vissa förvärvsinkomster). Jfr dock nedan.

Om utbetalaren av ersättningen är en sådan ideell förening som avses i 7 kap. 7 § första stycket IL och som har till huvudsakligt syfte att främja idrottslig verksamhet, gäller särskilda regler (2 kap. 19 § socialavgiftslagen, 3 kap. 2 § lagen [1962:381] om allmän försäkring samt 2 kap. 13 § lagen [1998:674] om inkomstgrundad ålderspension). Om föreningen till en och samma idrottsutövare under året utbetalat ersättning som understiger ett halvt prisbasbelopp³ - prisbasbeloppet beräknas enligt reglerna i 1 kap. 6 § lagen om allmän försäkring - är föreningen inte skyldig att betala arbetsgivaravgifter/särskild löneskatt på beloppet.

Om utbetalt belopp (inklusive skattepliktiga förmåner) uppgår till ett halvt prisbasbelopp eller mer, skall arbetsgivaravgifter/särskild löneskatt betalas på hela beloppet.

Kostnadsersättningar för vilka mottagaren får avdrag vid taxeringen eller som inte behöver deklareras av honom, skall inte inräknas i det halva prisbasbeloppet.
I RSV:s allmänna råd (RSV 2001:46) anges följande beträffande uttag av socialavgifter för personer med kombinerade sysslor i föreningen.

Om föreningen utbetalar ersättning till en person för såväl administrativa som idrottsliga tjänster bör ersättningarna behandlas var för sig.Det allmänna rådet innebär följande. Om ersättningen för idrottsutövningen i ett sådant fall understiger ett halvt prisbasbelopp är föreningen inte skyldig att betala arbetsgivaravgifter/särskild löneskatt på denna del även om den totala ersättningen för uppdragen uppgår till eller överstiger ett halvt prisbasbelopp. För ersättningen som utgår för de administrativa tjänsterna betalar föreningen arbetsgivaravgifter/särskild löneskatt enligt allmänna regler.

7 Skatteavdrag

Den som utbetalar ersättning till den som innehar A-skattsedel eller saknar skattsedel skall göra skatteavdrag på ersättningen, även om utbetalaren inte är huvudarbetsgivare (8 kap. 8 § skattebetalningslagen [1997:483], SBL).
Om utbetalaren av ersättningen är en sådan ideell förening som avses under punkt 6 ovan, skall skatteavdrag dock inte göras på ersättning till en och samma idrottsutövare om ersättningen från föreningen under året understiger ett halvt prisbasbelopp (5 kap. 3 § 4 SBL).

8 Kontrolluppgifter m.m.

¹Beträffande föregående år se RSV S 2000:52. Ändrade partier har markerats med kantstreck.
²1 100 kr. Prisbasbeloppet för 2002 är 37 900 kr.
³18 950 kr för år 2002.