Ställningstagandet är ersatt av ställningstagandet Hur får information ur förhandsbeskedsärenden användas i beskattningsverksamheten, 2014-04-29, Diarienummer 131 237730-14/111

1 Sammanfattning

Uppgifter i förhandsbeskedsärenden inklusive beslut omfattas av skattesekretessen. Även när uppgifterna förvaras hos det allmänna ombudet omfattas uppgifterna av skattesekretessen.

Det föreligger normalt inte några sekretesshinder för expertgrupperna att utnyttja uppgifter i ärenden i Skatterättsnämnden som Skatteverket fått kännedom om som part eller på annat sätt. Detta förutsätter dock att uppgifterna används på ett sådant sätt att de inte kan knytas till en sökande. Detta innebär - bortsett från de fall då den skattskyldige eftergett sekretessen - att Skatteverket endast kan utnyttja den rättsliga argumentationen som sin egen utan att åberopa det aktuella förhandsbeskedsärendet. I de fall förhandsbeskedet refererats i Skatteverkets rättsfallsprotokoll (anonymiserat) kan en hänvisning dock ske till protokollet.

I de fall där det allmänna ombudet är part i ett förhandsbeskedsärende kan uppgifter överföras till Skatteverkets berörda expertgrupper med stöd av 14 kap. 3 § sekretesslagen om informationen är relevant för intresset av att skapa enhetlig rättstillämpning inom verket. Det som sägs i föregående stycke angående expertgruppernas hantering av uppgifterna gäller givetvis även då.

Det ska observeras att det som uttalas i detta dokument inte avser refererade domar i Regeringsrättens årsbok(vissa överklagade förhandsbeskedsärenden).

2 Bakgrund och frågeställning

Fråga har uppkommit om det är möjligt och lämpligt att en expertgrupp redovisar - i form av en styrsignal - den inställning som Skatterättsnämnden intagit i ett enskilt fall.

Att frågan nu är ställd kan delvis ses mot bakgrund av att det numera är det allmänna ombudet hos Skatteverket i stället för verket som sådant som är sökande i förhandsbeskedsärenden.

3 Gällande rätt m.m.

3.1 Allmänt ombud m.m.

I 1 § lagen (2003:643) om allmänt ombud hos Skatteverket är föreskrivet att det ska finnas ett allmänt ombud hos Skatteverket. Av 1 § andra stycket lagen (1998:189) om förhandsbesked i skattefrågor framgår att förhandsbesked lämnas av Skatterättsnämnden efter ansökan av en enskild eller det allmänna ombudet hos Skatteverket.

I 11 § sistnämnda lag anges att om en enskild ansöker om förhandsbesked är Skatteverket motpart i ärendet. Vidare anges där att om det allmänna ombudet hos Skatteverket ansöker om förhandsbesked är det den enskilde som frågan angår som är motpart i ärendet.

Enligt 3 § lagen (2003:643) om allmänt ombud får det allmänna ombudet uppdra åt en tjänsteman vid Skatteverket att företräda ombudet bl.a. i Skatterättsnämnden.

3.2 Sekretessbestämmelser m.m.

Sekretess gäller enligt 9 kap. 1 § sekretesslagen (SekrL) för uppgifter om enskildas personliga eller ekonomiska förhållanden när dessa uppgifter förekommer i en myndighets verksamhet på skatteområdet m.m. enligt vad som närmare anges i lagrummet. Verksamheten ska avse antingen bestämmande av skatt eller i övrigt fastställande av skatt.

Till verksamhet som skyddas av skattesekretessen räknas bl.a. ärenden om förhandsbesked i taxerings- eller skattefrågor (prop. 1979/80:2 Del A s. 258).

Beslut som innebär att skatt eller pensionsgrundande inkomst bestäms liksom beslut som innebär att underlag för bestämmande av skatt fastställs är undantagna från sekretessen (9 kap. 1 § 3 st. SekrL).

Vissa beslut är dock uttryckligen undantagna från offentligheten bl.a. förhandsbesked i taxerings- eller skattefrågor.

I lagstiftningsärendet angående ny taxeringslag (prop 1990/91:89 s. 34)uttalade departementschefen följande. "Sekretesskyddet för förhandsbeskedsärenden avser främst att förhindra att uppgifter om enskildas ekonomiska förhållanden, t.ex. planerade nyinvesteringar eller fusioner e.d. som det inte gärna går att underlåta att redovisa i beslutet, får en allmän spridning. Avsikten torde emellertid inte ha varit att förhindra att skattemyndigheten vid taxeringen skall få kännedom om förhandsbeskedet i fall där den enskilde inte själv åberopar det. Frågan om sekretess i förhållande till den skattemyndighet som skall besluta om den aktuella taxeringen måste bedömas med utgångspunkt i 14 kap. 3 § sekretesslagen om sekretess myndigheter emellan. Av betydelse är också att det av flera skäl i praktiken endast undantagsvis finns anledning att i beskattningsverksamheten upprätthålla sekretess mellan de olika myndigheterna inom skatteförvaltningen. När RSV i egenskap av part får del av ett förhandsbesked som kan antas vara av intresse vid den enskildes taxering torde det enligt min mening normalt inte finnas några hinder mot att lämna ut beskedet till skattemyndigheten".

4 Skatteverkets bedömning

För möjligheterna att hantera information från förhandsbeskedsärenden är det av viss betydelse om det är Skatteverket eller det allmänna ombudet som intar partsställning i ärendet hos Skatterättsnämnden. Av den anledningen lämnas de nedanstående kommentarerna under särskilda rubriker.

4.1 När Skatteverket är motpart

När Skatteverket är motpart i förhandsbeskedsärenden och därigenom får kännedom om förhållanden i ett enskilt ärende finns det i princip inte några rättsliga hinder från sekretessynpunkt att använda informationen i skatteverksamheten. Det får närmast anses ligga i sakens natur att Skatterättsnämndens rättsliga bedömningar kan ha betydelse för skatteverksamheten i övrigt. Däremot är det från lämplighetssynpunkt befogat att sådan information utnyttjas med viss restriktivitet. Se vidare kommentarer under rubriken "Lämplighetsaspekter".

4.2 När det allmänna ombudet är part

En grundläggande princip i sekretesslagen är att sekretess inte gäller bara gentemot enskilda utan också mellan myndigheter och mellan olika verksamhetsgrenar inom samma myndighet (1 kap. 3 § andra stycket SekrL). Som en förutsättning för sekretess inom en myndighet gäller dock att verksamhetsgrenarna ska vara att betrakta som självständiga i förhållande till varandra. Av bestämmelsens förarbeten (KU 1979/80:37 s.13) framgår att lagstiftaren med detta kriterium har åsyftat det slag av organisatorisk självständighet som medför att en handling enligt 2 kap. 8 § tryckfrihetsförordningen blir allmän handling när den överlämnas från ett organ till ett annat inom ett verk eller liknande myndighetsorganisation.

En rimlig bedömning är att funktionen som allmänt ombud hos Skatteverket är att se som självständig i förhållande till verksamheten i övrigt. Faktorer som är av betydelse för denna bedömning är bland annat att det i en särskild lag intagits bestämmelser var det allmänna ombudet ska finnas och vem som ska utse ombudet. I lagstiftningsärendet angående bildande av det nya Skatteverket har det markerats att funktionen som allmänt ombud bör utformas som en central funktion och kunna fullgöras av endast en eller ett fåtal personer. Vidare har det i lagstiftningsärendet påpekats att rutiner bör tillskapas för att möjliggöra information från det allmänna ombudet till beslutsfattare inom Skatteverket beträffande frågor som är av intresse för att skapa enhetlig rättstillämpning inom verket (prop. 2002/03:99 s. 255).

Konsekvensen av att den allmänna ombudsfunktionen är en självständig verksamhetsgren blir att överlämnandet av sekretessbelagd information till skatteverksamheten jämställs med ett utlämnande mellan olika myndigheter (1 kap. 3 § andra stycket SekrL). Det medför i sin tur att ett utlämnande endast kan ske med stöd av en sekretessbrytande bestämmelse. Med hänsyn till att skattesekretessen gäller för nu aktuella uppgifter i de båda självständiga verksamhetsgrenarna kan ett överlämnande ske med tillämpning av den s.k. generalklausulen i 14 kap. 3 § SekrL. En förutsättning för ett utlämnande är då givetvis att uppgifterna är av betydelse för skatteverksamheten.

Det ska observeras att om det allmänna ombudet givit en tjänsteman vid Skatteverket i uppdrag att företräda ombudet i Skatterättsnämnden innebär detta inte att skatteverksamheten därigenom förfogar över uppgifterna i förhandsbeskedsärendet. Uppgifterna måste således formellt överlämnas från ombudet till Skatteverket.

4.3 Lämplighetsaspekter

Skatteverket bör vid handläggningen av ett ärende normalt inte åberopa ett visst avgörande från Skatterättsnämnden. Åberopandet i sig innebär givetvis inte att förhandsbeskedsärendet som sådant blir tillgängligt. Däremot torde det vara olämpligt att i ett visst ärende åberopa ett avgjort och tillika hemligt förhandsbeskedsärende med hänsyn till att parten i skatteärendet (tredje man) inte kan få del av avgörandet. Detta innebär - bortsett från de fall då den skattskyldige eftergett sekretessen - att Skatteverket endast kan utnyttja Skatterättsnämndens rättsliga bedömning som sin egen. I de fall Skatterättsnämndens förhandsbesked refererats i Skatteverkets rättsfallsprotokoll (anonymiserat) kan en hänvisning dock ske till det aktuella protokollet som är publicerat på Skatteverkets hemsida.