Logotyp, till startsidan

Arkiv för Rättslig vägledning


Skatteverkets ställningstaganden

Sekretess för namnteckning i deklaration

Datum: 2004-10-25

Område: Sekretess, IT-rätt och PuL

Dnr/målnr/löpnr:
130 610360-04/111

 

Ställningstagandet är ersatt av ställningstagandet ”Sekretess för namnteckning i deklaration”, datum 2013-06-07 131 340991-13/111

1 Sammanfattning

En skattskyldigs namnteckning i en deklaration är hemlig.

2 Bakgrund och frågeställning

I en dom den 6 februari 1995 (mål nr 440-1995) fann Kammarrätten i Göteborg att en persons namnteckning i en deklaration hör till begreppet personliga förhållanden och att sekretess därför gäller för namnteckningen enligt 9 kap. 1 § sekretesslagen (1980:100), SekrL. Sökanden överklagade domen till Regeringsrätten som inte meddelade prövningstillstånd (mål nr 977-1995). Kammarrätten i Stockholm kom i en dom den 13 maj 2003 (mål nr 2372-03) till samma slutsats som Kammarrätten i Göteborg.

I en dom den 7 oktober 2004 (mål nr 2365-04) kom Kammarrätten i Jönköping till motsatt slutsats, nämligen att en namnunderskrift i en deklaration inte är hemlig. Som grund för sin uppfattning anförde kammarrätten bl.a. följande:

" Såsom Skatteverket anfört gäller sekretess i myndighets verksamhet som avser bestämmande av skatt. Uppgifter i en deklaration som är avgörande för bestämmande av skatt skall således inte röjas. Sekretessen i 9 kap. 1 § sekretesslagen (1980:100) avser att skydda enskilds personliga eller ekonomiska förhållanden. Röjandet av en underskrift på en deklaration innebär enligt kammarrättens mening inte ett intrång i enskilds personliga eller ekonomiska förhållanden på sätt som bestämmelsen avser att skydda."

I Offentligt eller hemligt, SKV 148 utgåva 3, sägs på s. 78 Pdf, 757.3 kB, öppnas i nytt fönster. bl.a. följande:

" En skattskyldigs underskrift på deklarationen utgör ett personligt förhållande i verksamhet som avser bestämmande av skatt. Underskriften är därför hemlig (se Kammarrättens i Göteborg dom den 6 februari 1995, mål nr 440-1995)."

Fråga har nu uppkommit om sekretess fortfarande ska anses gälla för en namnteckning i en deklaration.

3 Gällande rätt m.m.

I 9 kap. 1 § första stycket SekrL föreskrivs att sekretess gäller i myndighets verksamhet, som avser bestämmande av skatt eller som avser taxering eller i övrigt fastställande av underlag för bestämmande av skatt, för uppgift om enskilds personliga eller ekonomiska förhållanden. Av bestämmelsens tredje stycke framgår att sekretessen i princip inte gäller beslut, varigenom skatt eller pensionsgrundande inkomst bestäms eller underlag för bestämmande av skatt fastställs.

4 Skatteverkets bedömning

Handläggning av en deklaration ingår i sådan verksamhet som är sekretesskyddad enligt 9 kap. 1 § första stycket SekrL. Sekretessen är enligt bestämmelsen absolut, vilket innebär att någon skadebedömning inte ska göras. Alla uppgifter om enskilds personliga eller ekonomiska förhållanden som förekommer i sådan verksamhet är således alltid hemliga - bortsett från den situationen att fråga är om beslut. Skatteverket delar därför inte Kammarrättens i Jönköping uppfattning att en skadebedömning ska göras och att endast sådana uppgifter som är avgörande för bestämmande av skatt är hemliga.

Med anledning av det anförda föranleder kammarrättens dom inte Skatteverket att frångå den tidigare intagna ståndpunkten att namnteckningen i en deklaration är hemlig.

Det ska i sammanhanget uppmärksammas att bestämmelserna i 2 kap. 15 § tryckfrihetsförordningen och 15 kap. 7 § SekrL innebär att endast sökanden är behörig att föra talan mot beslut rörande utlämnande av allmän handling. En myndighet får således inte överklaga ett beslut varigenom den ålagts att lämna ut en allmän handling.