Riksskatteverket (RSV) meddelar med stöd av 2 kap. 2 § förordningen (1990:1293) med instruktion för skatteförvaltningen följande rekommendationer m.m. om avdrag för ökade levnadskostnader och för kostnader för hemresor m.m. att tillämpas vid beräkning av skatteavdrag och arbetsgivaravgifter m.m. för beskattningsåret 2000 och vid 2001 års taxering.not 1
(Rekommendationer om utlandstraktamenten RSV S 1999:42)
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
Dessa rekommendationer behandlar rätten till avdrag för ökade levnadskostnader
- vid tjänsteresa utanför vanliga verksamhetsorten som varit förenad med övernattning
- vid tillfälligt arbete
- vid dubbel bosättning
kostnader för hemresor
- vid arbete utom hemorten
kostnader för s.k. inställelseresor
- vid tillträdande eller frånträdande av anställning eller uppdrag.
I rekommendationerna redovisas också vad som gäller i fråga om
- beskattning av förmån av fri resa eller kostnadsersättning för sådan resa till eller från anställningsintervju
- avdrag för medföljande barns skolavgifter i förrättningslandet
- avdrag för ökade levnadskostnader och resekostnader vid utbildning och andra åtgärder vid personalavveckling.
Genom lagen (1999:317) om ändring i kommunalskattelagen (1928:370, KL) och lagen (1999:316) om ändring i skattebetalningslagen (1997:483, SBL) har vissa ändringar gjorts i fråga om avdragsrätten för ökade levnadskostnader. Ändringarna innebär bl.a. följande.
Tvåårsgränsen för avdrag för ökade levnadskostnader vid tjänsteresa och tillfälligt arbete har slopats (se avsnitt 7.2.1, 7.2.2, 7.2.3). Det tidigare kravet på dispens för längre tid än två år enligt bestämmelserna i 8 kap. 19 § SBL har slopats (jfr RSV S 1998:39 avsnitt 3.4, 3.4.1 och 3.4.2).
Avdrag för logikostnad medges schablonmässigt vid förrättning inom landet med ett halvt maximibelopp per natt och vid förrättning utomlands med ett halvt normalbelopp per natt under förutsättning att den skattskyldige övernattat utanför hemmet (se avsnitt 4.1.1, 4.1.2, 5.1.1, 5.1.2, 7.2.2 och 7.2.3).
Bestämmelserna om avdrag för ökade levnadskostnader, kostnader för hemresor och kostnader för s.k. inställelseresor finns i 33 § kommunalskattelagen (1928:370, KL) samt punkterna 3, 3 a, 3 b, 3 d, 3 e, 4 och 8 av anvisningarna till nämnda lagrum.
Punkt 3 innehåller regler om avdrag för ökade levnadskostnader vid tjänsteresa inom och utom riket.
Punkt 3 a innehåller regler om avdrag för ökade levnadskostnader vid tillfälligt arbete och dubbel bosättning.
Punkt 3 b innehåller regler om avdrag för hemresekostnader.
Punkt 3 d innehåller regler om avdrag för kostnader för medföljande barns skolgång i förrättningslandet.
Punkt 3 e innehåller bl.a. regler om inskränkning i avdragsrätten för ökade levnadskostnader för sjömän samt regler om att sjömän anses ha sitt tjänsteställe på det fartyg där han fullgör sitt arbete.
Punkt 4 innehåller regler om bl.a. avdrag för resekostnader i samband med tillträdande eller frånträdande av anställning eller uppdrag.
Punkt 8 innehåller regler om avdrag för ökade levnadskostnader och resekostnader vid utbildning och andra åtgärder vid personalavveckling.
När det gäller avdragsbeloppen (normalbeloppen) för ökade levnadskostnader vid utrikes resa utfärdar RSV särskilda rekommendationer.
Bestämmelser om beskattningen av förmån av fri resa till eller från anställningsintervju eller kostnadsersättning för sådan resa finns i 19 § KL.
Skatteavdrag skall i vissa fall göras på ersättningar för ökade levnadskostnader. Detta framgår av 8 kap. 19 § skattebetalningslagen (1997:483, SBL).
I underlaget för beräkning av arbetsgivaravgifter skall enligt 2 kap. 3 § lagen (1981:691) om socialavgifter bl.a. ingå lön. Med lön likställs även kostnadsersättningar som inte enligt 19 eller 20 § SBL undantas vid beräkning av preliminär A-skatt.
Bestämmelserna om deklarationsskyldighet och kontrolluppgiftsskyldighet finns i 2 resp. 3 kap. lagen (1990:325) om självdeklaration och kontrolluppgifter.
Avdrag för ökade levnadskostnader vid tjänsteresa medges endast om tjänsteresan varit förenad med övernattning utanför den vanliga verksamhetsorten. Med tjänsteresa avses resa som den anställde företagit i sitt arbete, dvs. en av arbetsgivaren beordrad resa.
Avdragsrätt för förrättning som inte varit förenad med övernattning (endagsförrättning) föreligger inte. Förmån som utgår vid endagsförrättning behandlas på samma sätt som om förmånen utgått på den vanliga verksamhetsorten. Det innebär att förmånen skall redovisas som lön.
För sjömän gäller att vistelsen ombord på fartyget inte utgör någon tjänsteresa utan att arbetet ombord är arbete på den vanliga verksamhetsorten. Det innebär att avdrag inte medges för ökade levnadskostnader.
Den vanliga verksamhetsorten omfattar ett område inom ett avstånd av 50 kilometer från den anställdes tjänsteställe. Med vanlig verksamhetsort likställs ett område inom ett avstånd av 50 kilometer från den anställdes bostad. Avståndet skall beräknas för närmaste färdväg. Den anställde har oftast två vanliga verksamhetsorter, med utgångspunkt i tjänstestället och bostaden, som delvis kan sammanfalla.
De tidigare reglerna om att den vanliga verksamhetsorten i vissa fall omfattat en hel tätort har avskaffats.
För anställda på kontor, i fabriker, verkstäder, butiker och liknande är tjänstestället den byggnad där den anställde fullgör huvuddelen av sitt arbete.
Vissa anställda, t.ex. chaufförer, montörer, serviceingenjörer m.fl. har som regel inte någon fast arbetsplats. För dessa anses som tjänsteställe i regel den plats där arbetstagaren fullgör en del av sitt arbete, såsom att hämta och lämna arbetsmaterial eller utföra förberedande och avslutande arbetsuppgifter.
Om arbete på varje arbetsplats pågår under begränsad tid enligt de villkor som gäller för vissa arbetstagare inom byggnads- och anläggningsbranschen eller därmed jämförliga branscher skall den anställdes bostad anses som tjänsteställe.
För reservofficerare skall bostaden anses som tjänsteställe. Detsamma skall gälla för nämndemän, jurymän och andra liknande uppdragstagare i allmän domstol, allmän förvaltningsdomstol, hyresnämnd, arrendenämnd eller skattenämnd.
En tjänsteresa anses påbörjad resp. avslutad vid den anställdes tjänsteställe eller hans bostad beroende på var den faktiskt påbörjats eller avslutats.
Beträffande en skattskyldig som under en begränsad tid arbetar vid någon av Europeiska unionens (EU) institutioner eller organ eller vid Europaskolorna gäller följande.
Får den skattskyldige den huvudsakliga delen av lönen för arbetet från annan arbetsgivare skall han eller hon, under längst tre år, anses ha sitt tjänsteställe hos den arbetsgivare som betalar den huvudsakliga delen av lönen. Detta gäller om den skattskyldige begär det.
Om bostaden på arbetsorten är tillfällig och beror enbart på tjänsteutövningen, skall den inte anses som en sådan bostad som skall likställas med bostad på den vanliga verksamhetsorten, under förutsättning att den skattskyldige har annan permanent bostad.
Det sagda innebär att den skattskyldige under längst tre år kan behålla sitt tjänsteställe hos sin arbetsgivare i Sverige och anses vara på tjänsteresa under den tid han eller hon arbetar inom EU. Den skattskyldige har rätt till avdrag för ökade levnadskostnader. Detta gäller även om familjen flyttar till arbetsorten.
Vid bedömningen av avdragsrätt för ökade levnadskostnader skall med arbetsgivare jämställas annan utbetalare av traktamente om den huvudsakliga delen av arbetet utförts för denne.
För sjömän skall det fartyg där han fullgör sitt arbete anses som tjänsteställe.
När arbete utom den vanliga verksamhetsorten varit förlagt till en och samma ort under en längre tid än tre månader i en följd bedöms rätten till avdrag och beräknas detta enligt bestämmelserna i punkt 3 a av anvisningarna till 33 § KL, dvs. såsom vid tillfälligt arbete eller dubbel bosättning.
Detta innebär att det för avdragsrätten efter tremånadersperiodens utgång inte är tillräckligt att konstatera att det alltjämt är en tjänsteresa. De förutsättningar som gäller för avdragsrätt vid tillfälligt arbete eller dubbel bosättning måste vara uppfyllda.
Som framgår nedan (avsnitt 7.2.2 beträffande inrikes resa och avsnitt 7.2.3 beträffande utrikes resa) är det avdragsgilla schablonbeloppet för dag lägre efter tremånadersperiodens utgång.
En löpande förrättning anses bruten endast av uppehåll som beror på att arbetet förläggs till annan ort under minst fyra veckor. Vid kortare uppehåll än fyra veckor samt semester- och sjukdomsperioder skall tremånadersperioden förlängas i motsvarande mån under förutsättning att traktamente inte utbetalats under uppehållet.
Exempel:
En anställd är på tjänsteresa utom den vanliga verksamhetsorten. Efter ca en månad görs uppehåll i förrättningen. Efter uppehållet återgår den anställde till samma arbetsplats och verksamhet som tidigare. Antag att uppehållet i förrättningen har följande längd och orsak:
Tre veckors semester eller sjukdom utan traktamente | Tremånadersperioden förlängs med tre veckor |
Fem veckors semester eller sjukdom utan traktamente | Tremånadersperioden förlängs med fem veckor |
Två veckors tjänstgöring på hemorten utan traktamente | Tremånadersperioden förlängs med två veckor |
Fem veckors tjänstgöring på hemorten eller på annan ort | Ny tremånadersperiod påbörjas vid återkomsten |
Förlängning av tremånadersperioden bör bli aktuell endast om uppehållet sker under tid när den anställde skulle ha arbetat. Tremånadersperioden bör således inte förlängas med t.ex. i perioden ingående lördagar och söndagar för den som normalt arbetar måndag - fredag.
Exempel: Den anställde är på tjänsteresa i fyra månader. Varje helg åker han hem till sin bostad. Någon förlängning av tremånadersperioden med lördagarna och söndagarna sker inte.
Det är endast ökningen av levnadskostnaderna som skall beaktas. Exempel på ökade levnadskostnader vid tjänsteresa inom landet är utgift för logi, ökad kostnad för mat och dryck samt diverse småutgifter såsom telefonsamtal och tidningar. Avdrag medges enligt schablon eller för visad faktisk ökning av levnadskostnaderna, se nedan under "Högre avdrag". Avdragets storlek enligt schablon är delvis beroende av om traktamente utbetalats eller ej.
Arbetsgivaren kan utge ersättning i form av dagtraktamente. Om arbetsgivaren har utgett traktamente medges avdrag - om den anställde inte visar större kostnadsökning - med belopp som motsvarar uppburen ersättning, dock högst helt maximibelopp för dag. Beträffande avdrag för natt, se nedan vid "Logi".
Kostnadsökning för dag
Om den verkliga kostnadsökningen inte visas, se nedan under "Högre avdrag", medges avdrag enligt följande.
För varje dag som dagtraktamente utbetalts medges avdrag med belopp motsvarande den av arbetsgivaren utgivna ersättningen, dock högst med helt eller halvt maximibelopp.
Maximibelopp för varje hel dag är 0,5 % av prisbasbeloppetnot 2 för inkomståret. Beloppet avrundas till närmast tiotal kronor. För inkomståret 2000 är helt maximibelopp 180 kr. Detta belopp avser kostnadsökning för måltider och småutgifter under varje hel dag som har tagits i anspråk för resan. Som hel dag anses även avresedag om resan påbörjats före kl. 12.00 och hemkomstdagen om resan avslutats efter kl. 19.00.
Om resan påbörjats kl. 12.00 eller senare medges avdrag med halvt maximibelopp, dvs. 90 kr, för avresedagen. För hemresedagen medges avdrag med halvt maximibelopp (dvs. 90 kr), om resan avslutats kl. 19.00 eller tidigare.
Som framgår av avsnitt 7.2.2 är det avdragsgilla schablonbeloppet för dag lägre efter tre månader.
Logi
Avdrag för logikostnad medges i första hand med belopp motsvarande den faktiska utgiften.
Om den faktiska logikostnaden inte kan visas medges avdrag med belopp motsvarande ett halvt maximibelopp, dvs. 90 kr per natt. En förutsättning för att medge avdrag enligt schablon är att den skattskyldige gör sannolikt att han haft kostnader för övernattning.
I förarbetena (prop. 1998/99:83 s. 24) till lagen (1999:317) om ändring i KL anges bl.a. följande: "Grunden för avdragsrätt är ju att övernattning har skett på arbetsorten. Redan detta förhållande måste rimligen anses vara tillräckligt för att anse det som sannolikt att kostnader för logi har uppkommit. En annan sak är att den skattskyldige måste fullgöra sin bevisbörda i fråga om att han eller hon övernattat på arbetsorten".
Högre avdrag
Om den anställde vill visa att hans kostnadsökning i en och samma anställning varit större än vad som kan medges enligt ovan skall utredningen avse samtliga förrättningar inom riket i anställningen under inkomståret.
Kostnadsökning för dag
Om dagtraktamente inte utbetalats gäller i första hand den regeln, att avdrag medges för visad kostnadsökning. Kraven på den anställdes utredning är lika höga som vid fall då dagtraktamente erhållits (se avsnitt 4.1.1"Högre avdrag").
Om kostnadsökningen inte kan visas, men den anställde gör sannolikt att han haft sådan kostnad, medges i andra hand avdrag med schablonbelopp.
Rekommendationer:
För att avdrag enligt schablon skall medges bör en tillfredsställande utredning avseende förrättningarna lämnas. Uppgifter bör lämnas om:
- datum för förrättningarna
- syftet med dessa
- tidpunkter för avresa och hemkomst
- förrättningsorter.
Avdrag medges enligt schablon med ett halvt maximibelopp per dag, 90 kr. Avdrag medges endast för hel dag. Som hel dag räknas även avresedag om resan påbörjats före kl. 12.00 och hemkostdag om resan avslutats efter kl. 19.00. Schablonavdrag medges således inte
- för avresedag om resan påbörjats kl. 12.00 eller senare
- för hemkomstdag om resan avslutats kl. 19.00 eller tidigare.
Logi
Avdrag medges i första hand med belopp motsvarande den faktiska utgiften.
Om den faktiska utgiften inte kan visas medges avdrag med belopp motsvarande ett halvt maximibelopp, dvs. 90 kr per natt. En förutsättning för att medge avdrag enligt schablon är att den skattskyldige gör sannolikt att han haft kostnader för övernattning.
Beträffande uttalandet i prop. 1998/99:83 s. 24 om förutsättningarna för avdragsrätt enligt schablon för logi, se avsnitt 4.1.1.
Om kostförmån tillhandahållits under förrättningen kan avdraget komma att reduceras. Se avsnitt 8.
Tjänsteresor till utlandet skall behandlas för sig vid prövning av avdrag för ökade levnadskostnader. Kostnadsökningen får uppskattas separat för varje enskild tjänsteresa. Resan skall ha varit förenad med övernattning utanför den vanliga verksamhetsorten.
Kostnadsökning för dag
Avdrag medges med belopp motsvarande den verkliga kostnadsökningen.
Om den anställde inte visar den verkliga kostnadsökningen medges avdrag med belopp motsvarande den ersättning för måltider och småutgifter som arbetstagaren utbetalat. Avdraget får dock inte överstiga normalbeloppet. Normalbeloppens storlek varierar för olika länder. RSV utfärdar rekommendationer om beloppen. Beträffande normalbeloppen för 2000, se RSV S 1999:42.
För avrese- och hemkomstdag tillämpas samma tidsgränder som vid inrikes tjänsteresa. Som hel dag anges sålunda även avresedag om resan påbörjats före kl. 12.00 och hemkomstdag om resan avslutats efter kl. 19.00. Om resan påbörjats kl. 12.00 eller senare medges avdrag med halvt normalbelopp för avresedagen. För hemresedagen medges avdrag med halvt normalbelopp om resan avslutats kl. 19.00 eller tidigare.
Uppehåller sig den anställde under samma dag i flera länder skall avdrag medges med schablonbeloppet för det land där den längsta tiden av dagen (kl. 06.00-24.00) har tillbringats. Om den anställde avrese- eller hemkomstdagen vistats största delen av tjänstresetiden i Sverige, skall avdraget för den dagen inte överstiga det avdrag som medges vid inrikes resa. Se avsnitt 4.1.1.
Rekommendationer:
När det gäller att avgöra i vilket land som den anställde har uppehållit sig den längsta tiden av en och samma dag, bör inte tid för färd med båt eller flygplan från hamnen eller flygplatsen i ett land till hamnen eller flygplatsen i ett annat land räknas in i vistelsen i något av länderna. Detsamma gäller i fråga om tid för mellanlandning för tankning eller liknande eller för byte till eller från inrikes flyg.
Den som tillbringar hela dagen (kl. 06.00-24.00) på kommunikationsmedel som går i internationell trafik, dvs. där priset på varor och tjänster inte är direkt betingat av prisläget i något visst land, bör medges avdrag med belopp motsvarande helt maximibelopp för inrikes resa, dvs. 180 kr.
Vid resa mellan orter som inte har samma tid beräknas vistelsetiden med utgångspunkt i den lokala tiden för respektive ort.
Som framgår av avsnitt 7.2.3 är det avdragsgilla schablonbeloppet för dag lägre efter tre månader.
Logi
Avdrag för logikostnad medges med belopp motsvarande den verkliga kostnadsökningen.
Om den verkliga logikostnaden inte kan visas medges avdrag med belopp motsvarande ett halvt normalbelopp per natt för det land där natten tillbringas. En förutsättning för att avdrag skall medges enligt schablon är att den skattskyldige gör sannolikt att han haft kostnader för övernattning.
Beträffande uttalandet i prop. 1998:99/83 s. 24 om förutsättningarna för avdragsrätt enligt schablon för logi, se avsnitt 4.1.1.
Kostnadsökning för dag
Har traktamentsersättning inte utbetalats vid tjänsteresa utanför den valiga verksamhetsorten gäller i första hand den regel, att avdrag medges för den verkliga ökningen av levnadskostnaderna.
Om kostnadsökningen inte kan visas, men den anställde gör sannolikt att han haft sådan kostnad, medges avdrag för varje hel dag enligt schablon med ett halvt normalbelopp för aktuellt land.
Avdrag medges endast för hel dag. Som hel dag räknas även avresedag om resan påbörjats före kl. 12.00 och hemkomstdag om resan avslutats efter kl. 19.00. Schablonavdrag medges således inte
- för avresedag om resan påbörjats kl. 12.00 eller senare
- för hemkomstdag om resan avslutats kl. 19.00 eller tidigare.
Uppehåller sig den anställde under samma dag i flera länder skall avdrag medges enligt schablon med ett halvt normalbelopp för det land där den längsta tiden av dagen har tillbringats. Om den anställde avrese- eller hemkomstdagen vistats största delen av tjänsteresetiden i Sverige, skall avdraget för den dagen inte överstiga det avdrag som medges vid inrikes resa. Se avsnitt 4.1.1.
När det gäller att avgöra i vilket land som den anställde har uppehållit sig den längsta tiden av en och samma dag, se första stycket under "Rekommendationer" i avsnitt 5.1.1.
Vad som sägs i andra och tredje stycket i "Rekommendationer" i avsnitt 5.1.1 gäller även den som inte uppburit traktamente vid utrikes tjänsteresa med den skillnaden att avdrag bör medges med belopp motsvarande halft maximibelopp för inrikes resa, dvs. 90 kr.
Logi
Avdrag medges med belopp motsvarande den verkliga kostnadsökningen.
Om den verkliga kostnadsökningen inte kan visas medges avdrag med belopp motsvarande ett halvt normalbelopp per natt för det land där natten tillbringas. En förutsättning för att avdrag skall medges enligt schablon är att den skattskyldige gör sannolikt att han haft sådana kostnader.
Beträffande uttalandet i prop. 1998/99:83 s. 24 om förutsättningarna för avdragsrätt enligt schablon för logi, se avsnitt 4.1.1.
Om kostförmån tillhandahållits under förrättningen kan avdraget komma att reduceras. Se avsnitt 8.
När den anställde fått kostnader för logi, kost och småutgifter direkt betalda av arbetsgivaren, t.ex. genom att arbetsgivarens kontokort används eller att arbetsgivaren faktureras direkt, föreligger naturligtvis ingen rätt till avdrag för den anställde. Har den anställde i sådant fall också erhållit "traktamente" är detta belopp att betrakta som lön. Har den anställde endast fått vissa kostnader direkt betalda av arbetsgivaren skall mot traktamentet svarande schablonavdrag reduceras med hänsyn härtill. Så är t.ex. fallet om kostförmån tillhandahållits, se avsnitt 8. Därtill kan det bli fråga om att ta upp kostförmån till beskattning, se RSV S 1999:40.
I vissa fall kan arbetsgivaren ha en överenskommelse med den anställde att denne betalar vissa utgifter för ökade levnadskostnader, som sedan - i relativt nära anslutning till utbetalningstillfället - kan återfås i företagets kassa, mot uppvisandet av verifikation. Om verifikationen kan anses utgöra företagets verifikation i enlighet med bokföringslagens (1976:125) krav på hur en verifikation skall vara utformad, är utgiften att anse som arbetsgivarens och inte som den anställdes. Någon redovisning av utbetalda belopp i kontrolluppgift eller i deklaration för den anställde skall inte ske i sådant fall. Däremot kan det bli fråga om att ta upp kostförmån till beskattning. Ersättning motsvarande gjorda utlägg för logi redovisas med kryss på kontrolluppgiften.
I första stycket punkt 3 a av anvisningarna till 33 § KL anges att en avdragsgill fördyring avseende ökade levnadskostnader inte kan anses föreligga enbart av den anledningen att den skattskyldige arbetar på annan ort än den där han har sin bostad. Detta stadgande utgör huvudregel och innebär att avdrag vid tillfälligt arbete och dubbel bosättning endast medges i vissa speciella fall. I avsnitt 7.2 nedan lämnas en redogörelse för avdrag vid tillfälligt arbete och i avsnitt 7.3 för avdrag vid dubbel bosättning.
Liksom vid tjänsteresa gäller att det endast är ökningen av levnadskostnaderna som skall beaktas.
Vid både tillfälligt arbete och dubbel bosättning kan avdrag medges ensamstående, gifta och sammanboende samt registrerad partner. Såsom sammanboende räknas även homosexuella par.
För att avdrag för ökade levnadskostnader vid arbete på annan ort än bostadsorten överhuvudtaget skall komma ifråga krävs att:
- övernattning har skett på arbetsorten
- avståndet mellan bostadsort och arbetsort skall vara längre än 50 kilometer närmaste färdväg.
Om förutsättningarna enligt ovan är uppfyllda kan avdrag medges i följande situationer:
- arbetet avser endast en kortare tid eller
- arbetet visserligen inte är kortvarigt men tidsbegränsat till sin natur eller sådant att en fast anknytning till den tidigare bostadsorten krävs eller
- arbetet skall bedrivas på flera olika platser eller
- det av annan anledning inte skäligen kan ifrågasättas att flyttning bör ske till arbetsorten.
Arbetet är tidsbegränsat till sin natur eller sådant att en fast anknytning till den tidigare bostadsorten krävs
Det kan förekomma fall då en anställd har ett uppdrag som visserligen inte kan sägas pågå kortare tid men ändå är av så speciellt slag att en definitiv avflyttning till arbetsorten är utesluten. Den anställde behåller i dessa fall en anknytning till hemorten. Av olika skäl kan detta vara naturligt. Ett exempel är sådana ledamöter av riksdagen som under långa perioder behåller bostadsanknytningen till sin valkrets eller hemort. Som exempel kan vidare nämnas tidsbegränsade projektarbeten där det står helt klart att den anställde skall återvända hem när projektet är klart. Även byggnads- och anläggningsarbetare kan sägas tillhöra en sådan kategori av arbetstagare vars speciella arbetsförhållanden medför att arbetet ofta kan betraktas som tidsbegränsat till sin natur.
Arbetet skall bedrivas på flera olika platser
Här kan det vara fråga om personer som har flera anställningar eller anställda med flera arbetsplatser - samtidigt eller i följd.
Annan anledning
Det kan även finnas annan anledning än de ovan angivna till att en avflyttning till arbetsorten inte är skälig. Vid bedömningen får hänsyn tas till de omständigheter som föreligger i varje enskilt fall.
Från och med den 1 juli 1999 har nya regler beträffande inrikes och utrikes tjänsteresa trätt i kraft. Tvåårsgränsen och kravet på särskilt beslut i fråga om skatteavdrag vid förlängning av tjänsteresan utöver två år har tagits bort. Detta innebär att traktamente kan betalas ut så länge tjänsteresan pågår om förutsättningarna i övrigt är uppfyllda även om tiden är längre än två år.
Något särskilt beslut från skattemyndigheten om tvåårsgränsen passeras behövs alltså inte längre. Efter två år kan dock högst 50 % av helt maximi- respektive normalbelopp betalas ut utan att skyldighet att göra skatteavdrag och betala arbetsgivaravgifter uppkommer.
För vissa anställda vid EU-institution, EU-organ eller Europaskolorna gäller en treårsgräns beträffande deras tjänsteställe. Se avsnitt 3.2 sjätte-tionde meningarna och avsnitt 7.2.2. Denna treårsgräns gäller fortfarande. Även för dessa anställda gäller att det avdragsgilla schablonbeloppet för dag är lägre efter två år. Jfr avsnitt 7.2.3.
Kostnadsökning för dag
Ökningen i kostnader för måltider och småutgifter på arbetsorten beräknas antingen enligt utredning om den faktiska kostnadsökningens storlek eller schablonmässigt. Schablonavdraget varierar enligt följande.
För den som under de första tre månaderna har medgetts avdrag enligt reglerna för tjänsteresa och som alltjämt uppbär kostnadsersättning från arbetsgivaren är schablonavdraget ett belopp som motsvarar denna ersättning, dock högst 70 % av helt maximibelopp, dvs. 126 kr per dag för tid fram till två års bortovaro. För tid därefter uppgår schablonavdraget till högst 50 % av helt maximibelopp, dvs. 90 kr per dag. I de angivna tiderna skall inräknas tid från vistelsens början på arbetsorten, dvs. inklusive de första tre månaderna.
För övriga medges avdrag med 90 kr per dag (ett halvt maximibelopp) under de första tre månaderna av bortovaron och med 54 kr (30 % av helt maximibelopp) per dag därefter.
Logi
Avdrag för logikostnad medges med belopp motsvarande den faktiska utgiften för tillfällig bostad på arbetsorten.
Om den faktiska utgiften inte kan visas medges avdrag med belopp motsvarande ett halvt maximibelopp, dvs. 90 kr per natt. En förutsättning för att medge avdrag enligt schablon är att den skattskyldige gör sannolikt att han haft kostnader för övernattning.
Beträffande uttalandet i prop. 1998/99:83 s. 24 om förutsättningarna för avdragsrätt enligt schablon för logi, se avsnitt 4.1.1.
Kostnadsökning för dag
Ökningen i kostnader för måltider och småutgifter på arbetsorten beräknas antingen enligt utredning om den faktiska kostnadsökningens storlek eller schablonmässigt. Schablonavdraget varierar enligt följande.
För den som under de första tre månaderna har medgetts avdrag enligt reglerna för tjänsteresa och som alltjämt uppbär kostnadsersättning från arbetsgivaren är schablonavdraget ett belopp som motsvarar denna ersättning, dock högst 70 % av helt normalbelopp för aktuellt land per dag för tid fram till två års bortovaro. För tid därefter uppgår schablonavdraget till högst 50 % av helt normalbeloppp för aktuellt land per dag. I de angivna tiderna skall inräknas tid från vistelsens början på arbetsorten, dvs. inklusive de första tre månaderna.
För övriga medges avdrag med ett halvt normalbelopp för aktuellt land under de första tre månaderna av bortovaron och med 30 % av helt normalbelopp per dag därefter.
Logi
Avdrag för logikostnad medges med belopp motsvarande den faktiska utgiften för tillfällig bostad på arbetsorten.
Om den faktiska utgiften inte kan visas medges avdrag med belopp motsvarande ett halvt maximibelopp, dvs. 90 kr per natt. En förutsättning för att medge avdrag enligt schablon är att den skattskyldige gör sannolikt att han haft kostnader för övernattning.
Beträffande uttalandet i prop. 1998/99:83 s. 24 om förutsättningarna för avdragsrätt enligt schablon för logi, se avsnitt 4.1.1.
Om kostförmån tillhandahållits kan avdraget komma att reduceras. Se avsnitt 8.
Den som p.g.a. sitt arbete flyttat till ny bostadsort och som av olika skäl tvingats behålla en bostad på den tidigare bostadsorten har under vissa förutsättningar rätt till avdrag för sina ökade levnadskostnader. Reglerna omfattar även de fall då den gemensamma bostaden flyttas men make/sammanboende under en övergångsperiod stannar kvar på den tidigare bostadsorten.
Vid dubbel bosättning medges avdrag för ökade levnadskostnader om:
- den skattskyldige på grund av sitt arbete flyttat till ny arbets- och/eller bostadsort och
- behållit bostad på den tidigare bostadsorten och den dubbla bosättningen är skälig på grund av makes/sambos arbete, svårighet att skaffa fast bostad på arbetsorten eller annan särskild omständighet.
Enbart det förhållandet att svårighet föreligger att avyttra bostaden på den tidigare bostadsorten, anses inte som tillräckligt skäl för avdrag (RÅ 1990 not. 432).
För att avdrag skall medges krävs också att övernattning sker på arbetsorten och att avståndet mellan bostadsorten och arbetsorten är längre än 50 kilometer. Avdrag kan medges både för sammanboende och ensamstående.
Avdrag för kostnadsökning i samband med dubbel bosättning medges:
- under högst ett år för ensamstående
- under högst tre år för sammanboende och gifta.
Om anställningens natur eller andra särskilda skäl talar för det får undantag från tidsbegränsningen göras.
Kostnadsökning för dag
Ökningen i kostnader för måltider och småutgifter på arbetsorten beräknas antingen enligt utredning om den faktiska kostnadsökningens storlek eller schablonmässigt. Schablonavdraget beräknas till 54 kr (30 % av helt maximibelopp) per dag.
Logi
Avdrag medges endast med belopp motsvarande faktiskt erlagd bostadskostnad.
I fall då familjebostaden behålls och annan bostad anskaffas på den nya arbetsorten medges avdrag för sistnämnda bostad. Om familjebostaden flyttas till den nya arbetsorten och en tillfällig bostad finns på den tidigare bostadsorten medges avdrag för den tillfälliga bostaden.
Kostnadsökning för dag
Ökningen i kostnader för måltider och småutgifter på arbetsorten beräknas antingen enligt utredning om den faktiska kostnadsökningens storlek eller schablonmässigt. Schablonavdraget beräknas till 30 % av helt normalbelopp för aktuellt land.
Logi
Avdrag medges endast med belopp motsvarande faktiskt erlagd bostadskostnad.
I fall då familjebostaden behålls och annan bostad anskaffas på den nya arbetsorten medges avdrag för sistnämnda bostad. Om familjebostaden flyttas till den nya arbetsorten och en tillfällig bostad finns på den tidigare bostadsorten medges avdrag för den tillfälliga bostaden.
Om kostförmån tillhandahållits kan avdraget komma att reduceras. Se avsnitt 8.
Enligt bestämmelserna i punkterna 3 och 3 a av anvisningarna till 33 § KL skall avdraget för ökade levnadskostnader reduceras om den anställde tillhandahållits kostförmån.
Reducering skall dock inte göras om förmånen avser fri kost som tillhandahållits på allmänna transportmedel vid tjänsteresa och som inte utgör skattepliktig intäkt. Angående vad som avses med allmänna transportmedel, skattepliktig intäkt m.m., se RSV S 1999:40.
I förarbetena (prop. 1992/93:127 s. 57) till lagen (1992:1596) om ändring i KL sägs vidare, att i fråga om övriga kostförmåner skall reducering inte ske om den anställde inte kunnat åtnjuta kostförmånen på grund av t.ex. fysiska hinder eller tidsmässiga skäl. I dessa fall kan det inte anses att kostförmånen tillhandahållits den anställde.
Nedanstående uppställning kan illustrera reglerna om reduktion i fallen skattefri hotellfrukost och kost på transportmedel.
Hotellfrukost (ingår obligatoriskt i priset) | Kost på transportmedel (ingår obligatoriskt i biljettpriset) | |
Har utnyttjat måltiden eller frivilligt avstått | reduktion av traktamentsavdraget | ej reduktion av traktamentsavdraget |
Har ej utnyttjat måltiden p.g.a.fysiska eller tidsmässiga hinder (ej åtnjutit) | ej reduktion av traktamentsavdraget | ej reduktion av traktamentsavdraget |
Enligt bestämmelserna i punkterna 3 och 3 a av anvisningarna till 33 § KL medges avdrag för ökade levnadskostnader antingen schablonmässigt eller enligt utredning om den faktiska kostnadsökningens storlek vid tjänsteresa, tillfälligt arbete eller dubbel bosättning. De schablonmässiga avdragen kan vara 180, 126, 90 eller 54 kr.
Rekommendationer:
I de fall avdrag för ökade levnadskostnader yrkas med schablonbelopp bör reducering göras för kostförmån med nedan angivna belopp.
Inrikes resa
Schablonavdrag för ökade levnadskostnader |
180 kr | 126 kr | 90 kr | 54 kr | |
Reducering för: | Reducering bör ske med: | |||
Frukost, lunch och middag | 162 kr | 113 kr | 80 kr | 46 kr |
Lunch och middag | 126 " | 88 " | 62 " | 36 " |
Lunch/middag | 63 " | 44 " | 31 " | 18 " |
Frukost | 36 " | 25 " | 18 " | 10 " |
RSV:s normalbelopp för avdrag för ökade levnadskostnader i utlandet varierar mellan olika länder. Reduceringen för den som tillhandahållits kost bör här ske med viss procent av normalbeloppet (hela eller del av detta) för aktuellt land. Avdraget bör reduceras med 85 % om helt fri kost tillhandahållits och med 70 % om lunch och middag tillhandahållits. Har lunch eller middag tillhandahållits bör reduceringen ske med 35 %. Om endast frukost tillhandahållits bör reducering ske med 15 %.
Har kostförmån tillhandahållits kan det förutom att reducera avdraget bli aktuellt att ta upp kostförmånen till beskattning. RSV utfärdar särskilda rekommendationer om detta. Se RSV S 1999:40.
Den som p.g.a. sitt arbete vistas på annan ort än sin eller familjens hemort medges avdrag för skälig kostnad för en hemresa varje vecka. En förutsättning härför är att avståndet mellan hemorten och arbetsorten överstiger 50 kilometer. Avdrag för hemresor medges oberoende av om förutsättningar för att erhålla avdrag för ökade levnadskostnader är uppfyllda eller ej. Regeln gäller endast för kostnad för resor inom eller mellan Europeiska unionens medlemsländer eller EES-länderna.not 3 Avdrag medges inte för kostnaden för resor som den anställdes familj företar för att besöka den anställde på arbetsorten.
Avdrag kan medges för både sammanboende och ensamstående.
Som huvudregel gäller, enligt punkt 3 b av anvisningarna till 33 § KL, att avdraget i regel skall beräknas efter kostnad för billigaste färdsätt. Avdrag medges dock för skälig kostnad för tåg- eller flygresa. Om godtagbara allmänna kommunikationer saknas medges avdrag för bilkostnad för resa med egen bil eller förmånsbil. Bilkostnaden skall beräknas enligt de schablonbelopp som gäller för resor mellan bostad och arbetsplats.
Enligt prop. 1992/93:127 s. 45 bör avdrag för kostnader för tågresor medges även om tåg inte skulle vara billigaste färdsätt. Vidare bör inte krävas att billigaste alternativ utnyttjas. Även kostnader för reguljär resa i första klass eller med s.k. snabbtåg bör berättiga till avdrag.
Även om detta inte är det billigaste färdsättet medges avdrag även för skälig kostnad för flygresa. Därmed avses det billigaste till buds stående alternativet för den aktuella sträckan vid den tidpunkt då resan företas. Det förutsätts att resan företas med reguljär flygförbindelse och inte med t.ex. ett chartrat flygplan. Avdrag bör dock medges i sistnämnda fall om detta alternativ är det billigare.
Rekommendationer:
Har den anställde uppburit traktamentsersättning under vistelsen i hemmet, bör detta beaktas och föranleda att avdrag för hemresorna reduceras med hänsyn till att kostnaderna på förrättningsorten kunnat inbesparas under vistelsen i hemmet. I normalfallet bör inbesparingen beräknas till de delar av traktamentet som avser kost och småutgifter (dagtraktamente).
För den som haft förmån av fri resa föreligger en motsvarande avdragsrätt. Avdragsrätten prövas på samma sätt som om den skattskyldige själv haft utgiften för resorna. Värdet av förmånen skall tas upp som skattepliktig intäkt.
Har den skattskyldige haft kostnader för resa inom eller mellan Europeiska unionens medlemsländer eller EES-ländernanot 4 i samband med tillträdande eller frånträdande av anställning eller uppdrag, s.k. inställelseresa, har han rätt till skäligt avdrag för kostnaderna.
Med tillträdande och frånträdande avses den första resan vid anställningens eller uppdragets början respektive den sista resan vid anställningens eller uppdragets avslutande.
Avdragsrätten gäller skäliga kostnader för resor inom eller mellan Europeiska unionens medlemsländer eller EES-ländernanot 5.
Vid bedömningen om kostnaderna är skäliga gäller samma förutsättningar som tillämpas för avdrag för hemresor. Se ovan avsnitt 9 "Hemresor".
Om den skattskyldige har haft kostnader för väg-, bro- eller färjeavgift medges avdrag för den faktiska kostnaden.
Se 9.2 "Fria hemresor".
Förmån av fri resa till eller från fartyg, eller kostnadsersättning för sådan resa, som en sjöman fått skall inte tas upp till beskattning. Detta gäller under förutsättning att fartyget är arbetstagarens tjänsteställe. Avdrag medges inte för kostnaden för resan. Skattefriheten gäller inte om fartyget är ett passagerarfartyg som går i närfart med fastställd tidtabell.
Har den skattskyldige haft förmån av fri resa till eller från anställningsintervju, s.k. intervjuresa, eller fått kostnadsersättning för sådan resa utgör förmånen resp. ersättningen normalt inte skattepliktig intäkt.
Skattefriheten gäller under förutsättning att resan sker inom eller mellan Europeiska unionens medlemsländer eller EES-länderna. Kostnadsersättningen är skattefri till den del den inte överstiger de faktiska resekostnaderna och vid körning med egen bil inte överstiger det avdrag som medges för kostnader för resor med egen bil enligt den schablon som gäller för resor mellan bostad och arbetsplats.
Är ersättningen större än de faktiska kostnaderna är skillnadsbeloppet skattepliktigt som lön. Är kostnaderna större än ersättningen är den del av kostnaderna som överstiger ersättningen inte avdragsgilla.
Resekostnader som inte avser resa inom eller mellan Europeiska unionens medlemsländer eller EES-länderna är inte i något fall avdragsgilla.
Med anställningsintervju avses sådan intervju som görs vid personlig inställelse och som företas innan ett eventuellt anställnings- eller uppdragsförhållande föreligger mellan utgivaren av förmånen eller ersättningen och mottagaren.
I begreppet anställningsintervju ligger också att det skall vara fråga om en intervju som skall ha till syfte att bedöma om den skattskyldige skall erbjudas en viss anställning eller ett visst uppdrag.
Den fasta resekostnads- och traktamentsersättning som betalas ut av Europaparlamentet till företrädare i parlamentet skall inte tas upp som skattepliktig intäkt. Detta gäller under förutsättning att den inte kan anses väsentligen överstiga de kostnader den är avsedd att täcka.
Skulle denna förutsättning inte visas vara uppfylld betraktas den överskjutande delen av ersättningarna som skattepliktig. Så kan vara fallet om ersättningen är orimligt hög så att det beträffande den del av den i verkligheten är fråga om förtäckt vederlag och inte ersättning för utgifter (prop. 1995/96:152 s. 68).
Av bestämmelserna i 32 § 3 mom. sista meningen KL framgår att avdrag inte medges för underskott som kan uppkomma genom att den anvisade ersättningen inte räckt till för att täcka avsedda utgifter.
En skattskyldig som vid förrättning utom Sverige har rätt till avdrag för ökade levnadskostnader enligt punkt 3 av anvisningarna till 33 § KL har också rätt till avdrag för kostnader för medföljande barns grundläggande skolgång i förrättningslandet. Avdrag medges med belopp som motsvarar den faktiska utgiften för den tid under vilken avdragsrätt föreligger enligt ovan nämnda punkt 3 av anvisningarna till 33 § KL. Beträffande avdragsrätten för ökade levnadskostnader, se avsnitt 5.
Till skolkostnader som får dras av räknas terminsavgift o.d. men däremot inte t.ex. kostnad för resor till skolan. Med grundläggande skolgång avses grundskola och gymnasieskola eller motsvarande. Eftergymnasial utbildning ingår inte i begreppet. Avdragsrätten gäller endast kostnader som hänför sig till medföljande barn som den skattskyldige försörjer och har hand om. För avdragsrätt krävs dessutom att skolgången genomförs i förrättningslandet (prop. 1995/96:152 s. 90).
Avdragsrätten för skolkostnader gäller under samma tidsperiod som avdragsrätten för ökade levnadskostnader. Beträffande nämnda tidsperiod, se avsnitt 5.1, 7.2.1 och 7.3.2.
En skattskyldig som åtnjuter skattefri förmån av utbildning eller annan åtgärd vid omstrukturering, personalavveckling eller liknande i arbetsgivarens verksamhet har rätt till avdrag för kostnader för resor mellan bostaden och utbildningsplatsen eller den plats där åtgärden tillhandahålls.
Avdrag medges med skäliga kostnader för resa med billigaste färdmedel, om den skattskyldige behövt anlita och har anlitat särskilt fortskaffningsmedel. Jfr RSV:s rekommendationer om avdrag för kostnad för resor mellan bostad och arbetsplats som är tillämpliga även på resor mellan bostad och utbildningsplats.
Om den skattskyldige får ersättning för ökade levnadskostnader och kostnader för hemresor medges avdrag för ökade levnadskostnader enligt bestämmelserna i punkt 3 a första stycket av anvisningarna till 33 § KL som gäller vid tillfälligt arbete och för kostnader för hemresor enligt bestämmelserna i punkt 3 b av anvisningarna till 33 § KL som gäller hemresor. Avdraget för ökade levnadskostnader får dock inte överstiga vare sig uppburen ersättning eller de schablonbelopp som gäller vid tillfälligt arbete. Jfr avsnitt 7 och 9.
För avdragsrätt för ökade levnadskostnader och för kostnader för hemresor krävs att avståndet mellan bostaden och utbildningsorten överstiger 50 km och att den skattskyldige övernattat på utbildningsorten.
Avdrag medges inte för tid efter utgången av första året efter uppsägningstidens utgång.
Förmån av utbildning och andra åtgärder vid personalavveckling behandlas inte i dessa rekommendationer. Sådana förmåner behandlas i RSV:s rekommendationer (RSV S 1999:40) om vissa förmåner.
Arbetsgivare skall göra skatteavdrag och betala arbetsgivaravgifter enligt följande:
RSV utfärdar rekommendationer om normalbelopp för ökade levnadskostnader för olika länder. Beträffande normalbeloppen för 2000, se RSV S 1999:42.
Arbetsgivaren skall göra skatteavdrag och betala arbetsgivaravgifter på ersättning för hemresekostnader och förmån av fri hemresa. Skattemyndigheten får dock efter ansökan av arbetsgivaren besluta att skatteavdrag inte skall göras för förmån av fri hemresa eller ersättning för kostnader för hemresa med allmänna kommunikationer till den del ersättningen inte överstiger avdragsgillt belopp enligt punkt 3 b av anvisningarna till 33 § KL (se ovan under avsnitt 9.1). Sådant beslut påverkar inte skyldigheten för arbetsgivaren att betala arbetsgivaravgifter och lämna kontrolluppgift.
Arbetsgivaren skall inte göra skatteavdrag för förmån av fri resa inom eller mellan Europeiska unionens medlemsländer eller EES-länderna i samband med tillträdande eller frånträdande av anställning eller uppdrag eller ersättning för kostnad för sådan resa. Arbetsgivaren är dock skyldig att betala arbetsgivaravgifter och lämna kontrolluppgift på förmånen eller ersättningen.
Skatteavdrag skall inte göras och arbetsgivaravgifter skall inte betalas i de fall förmån av fri resa eller ersättning för sådan resa inte utgör skattepliktig intäkt för den skattskyldige. Skulle förmånen eller ersättningen vara helt eller delvis skattepliktig för den skattskyldige skall den skattepliktiga delen behandlas som lön. Vidare skall i sådant fall utgivaren göra skatteavdrag, betala arbetsgivaravgifter och lämna kontrolluppgift på den delen.
Arbetsgivare som vid tjänsteresa betalar ut traktamentsersättning eller ersättning för logikostnad som understiger eller motsvarar de schablonbelopp för vilka den anställde har rätt till avdrag eller, såvitt gäller kostnad för logi, det faktiska utlägget, skall i kontrolluppgiften med kryss ange att sådan ersättning har betalats ut. De utbetalda beloppen behöver inte avges. Har ersättning för ökade levnadkostnader betalats för en eller flera tjänsteresor som omfattar en sammanhängande period av mer än tre månader, skall detta anges i kontrolluppgiften. Kontrolluppgiften skall också innehålla upplysning om i vad mån det är fråga om inrikes eller utrikes förrättning. Efter föreläggande av skattemyndigheten skall arbetsgivaren lämna uppgift även om de övriga utbetalda beloppens storlek. Om arbetsgivaren har betalat ut traktamente och tillhandahållit kostförmån skall den del av traktamentet som inte är avdragsgill för den anställde jämställas med lön och redovisas på kontrolluppgiften. Dessutom kan det bli fråga om att ta upp kostförmån till beskattning. Arbetsgivare som betalar ut dagtraktamente som överstiger för den anställde avdragsgilla schablonbelopp eller ersättning för logikostnad som överstiger det faktiska utlägget eller, om detta inte visats, 90 kr såvitt gäller inrikes tjänsteresa, och med ett halvt normalbelopp för aktuellt land såvitt gäller utrikes tjänsteresa, skall behandla den överskjutande delen som lön. Den omständigheten att viss del av ersättningen skall behandlas som lön innebär att arbetsgivaren skall göra skatteavdrag och betala arbetsgivaravgifter på den överskjutande delen. Traktamentsersättning och ersättning för logikostnad som inte behöver tas upp med belopp i kontrolluppgiften behöver inte heller redovisas i deklarationen, s.k. tyst kvittning. Om avdrag yrkas för ökade levnadskostnader skall traktamentsersättning och ersättningen för logikostnad tas upp som intäkt i deklarationen. Traktamentsersättning och ersättning för logikostnad vid resa i tjänsten som inte varit förenad med övernattning skall anges som lön, arvode eller motsvarande. Detsamma gäller ersättning i samband med tillfälligt arbete, dubbel bosättning, hemresor och inställelseresor. Dessa rekommendationer m.m. tillämpas vid beräkning av skatteavdrag och arbetsgivaravgifter m.m. för beskattningsåret 2000 och vid 2001 års taxering.
¹Beträffande 2000 års taxering, se RSV S 1998:39.
²Prisbasbeloppet enligt 1 kap. 6 § lagen (1962:381) om allmän försäkring är för år 2000 36 600 kr.
³EU-/EES-länder: Sverige, Danmark, Finland, Belgien, Frankrike, Grekland, Irland, Italien, Luxemburg, Nedeländerna, Portugal, Spanien, Storbritannien, Tyskland, Österrike. Enbart EES-länder: Island, Liechtenstein, Norge.
4Se fotnot 3.
5Se fotnot 3.
____________________