På skatteverket.se använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor. Vad är kakor?

Logotyp, till startsidan

Arkiv för Rättslig vägledning


Skatteverkets meddelanden

Riksskatteverkets information om tillämpningen av lagen (1997:324) om begränsning av skatt
RSV M 2001:24

I detta meddelande finns information om de regler som gäller vid tillämpningen av lagen om begränsning av skatt, den s.k. begränsningsregeln, fr.o.m. 2002 års taxering.

1 Inledning

Den 1 januari 2000 trädde inkomstskattelagen (1999:1229), IL, i kraft och tillämpas första gången vid 2002 års taxering. IL ersätter bl.a. kommunalskattelagen (1928:370), KL och lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt. Vidare har vissa bestämmelser i skattebetalningslagen (1997:483), SBL, flyttats till IL. Hänvisningar i lagen om begränsning av skatt har därför ändrats. Detta samt ändrade regler om sambeskattning genom lagen (2000:1422) om ändring i lagen (1997:323) om statlig förmögenhetsskatt, SFL, har medfört att RSV:s rekommendationer m.m. (RSV S 1998:7) för tillämpning av lagen om begränsning av skatt måste ersättas. Rekommendationerna har ersatts av Riksskatteverkets allmänna råd RSV 2001:33 fr.o.m. 2002 års taxering.

2 Skatt som kan nedsättas (1 §)

Vid debitering av slutlig skatt skall följande skatter begränsas

- statlig förmögenhetsskatt
- statlig inkomstskatt (statlig inkomstskatt på kapitalinkomster och statlig inkomstskatt på förvärvsinkomster).

   Av ikraftträdandebestämmelserna till lagen framgår att den är tillämplig även på preliminär skatt.

   Lagens bestämmelser skall tillämpas utan ansökan. Termer och uttryck som används har samma betydelse som i IL.

   Förutsättningar för såväl nedsättning av skatt enligt lagen om begränsning av skatt som skatteberäkning för statlig inkomstskatt på ackumulerad inkomst enligt 66 kap. IL kan föreligga. Enligt 66 kap. 2 § sista stycket sistnämnda lag tillämpas då den av lagarna som leder till lägst skatt.

3 Skattskyldiga som kan få nedsättning (2 §)

Begränsningsregeln gäller för
- fysisk person som är obegränsat skattskyldig i Sverige under hela eller någon del av beskattningsåret,
- dödsbo efter den som vid sin död var obegränsat skattskyldig i Sverige.

   Villkoret om obegränsat skattskyldig under någon del av beskattningsåret bör anses uppfyllt genom bosättning i Sverige endast en dag. Den som etablerar bosättning nyårsafton uppfyller nämligen villkoret, likaså den vars bosättning upphör den 2 januari .

4 Begreppet "spärrbelopp" (3 §)

Spärrbeloppet skall bestämmas till 60 % av summan av den beskattningsbara förvärvsinkomsten och inkomsten av kapital. För personer som skall sambeskattas för förmögenhet enligt 21 § SFL beräknas spärrbeloppet på deras sammanlagda inkomster om beskattningsbar förmögenhet uppkommer vid sambeskattningen.
Spärrbeloppet enligt 3 § bör bestämmas i helt krontal så att öretal faller bort¹.

5 Jämförelse mellan spärrbelopp och skattebelopp (4 §)

Spärrbeloppet jämförs med skattebeloppet, som har beräknats för den skattskyldige på grund av taxeringen. Med "skattebeloppet" avses summan av
- statlig förmögenhetsskatt
- statlig inkomstskatt på kapitalinkomst
- statlig inkomstskatt på förvärvsinkomst - kommunal inkomstskatt.

   För personer som skall sambeskattas för förmögenhetsskatt enligt 21 § SFL beräknas skattebeloppet som summan av deras sammanlagda skatter om beskattningsbar förmögenhet uppkommer vid sambeskattning.

   Skattskyldig som samma år har taxerats för två beskattningsår påförs två beskattningsbara förvärvsinkomster till statlig inkomstskatt men endast en slutlig skatt. Skattebeloppet enligt 4 §, som ingår i den slutliga skatten, bör då jämföras med ett spärrbelopp som också beräknas sammanlagt för de två beskattningsåren1.

   Skattskyldig kan vara berättigad till nedsättning av statlig och kommunal inkomstskatt genom avräkning av utländsk skatt enligt lagen (1986:468) om avräkning av utländsk skatt eller enligt bestämmelser i skatteavtal. Vidare kan nedsättning av statlig förmögenhetsskatt ske enligt bestämmelser i skatteavtal.

    Om skattskyldig är berättigad till nedsättning som nyss nämnts skall jämförelsen göras innan nedsättning görs. Detsamma gäller vid skattereduktion enligt 65 kap. 9 - 11 §§ IL.

6 Nedsättningsbelopp och turordning för nedsättning av skatterna (5 §)

Som framgår av punkt 2 kan endast statlig förmögenhetsskatt, statlig inkomstskatt på kapitalinkomster och statlig inkomstskatt på förvärvsinkomster sättas ned genom begränsningsreglen. Om skattebeloppet är högre än spärrbeloppet nedsätts i första hand förmögenhetsskatten med skillnadsbeloppet (nedsättningsbeloppet). Förmögenhetsskatten får genom nedsättningen inte bli lägre än skatten på 50 % av den beskattningsbara förmögenheten (50 %-spärren). Den statliga inkomstskatten sätts ned med resterande del av nedsättningsbeloppet.

   Nedsättningen av den statliga inkomstskatten får avse både skatt på kapitalinkomster och förvärvsinkomster. De sätts ned i nu nämnd ordning.

  Begränsningsregeln är tillämplig även om förmögenhet saknas.

Exempel

Inkomst av kapital antas vara 100 kr.

Den beskattningsbara förvärvsinkomsten till statlig inkomstskatt och till kommunal inkomstskatt antas vara 100 kr. Den kommunala skattesatsen antas vara 32 %.

Statlig inkomstskatt på kapitalinkomster   30 kr
Statlig inkomstskatt på förvärvsinkomster  200 kr
Kommunal inkomstskatt   32 kr
 

Skattebelopp  262 kr

Spärrbeloppet är (60 % av 200=) 120 kr. Nedsättning görs med (262 - 120=) 142 kr (=statliga inkomstskatten på kapital, 30 kr, och på förvärvsinkomst, 112 kr).

   Efter det att nedsättning har gjorts enligt begränsingsregeln sätts skatt ned enligt punkt 5 sista stycket (genom avräkning av utländsk skatt och skattereduktion).

7 Nedsättning vid sambeskattning av förmögenhet (5 §)

För personer som skall sambeskattas enligt 21 § SFL fördelas nedsättningsbeloppet i förhållande till storleken av deras skattepliktiga förmögenheter. 50 %-spärren, som gäller vid nedsättning av förmögenhetsskatten, beräknas på den gemensamt bestämda beskattningsbara förmögenheten.

   När det gäller personer som skall sambeskattas enligt 21 § SFL bör vid tillämpningen av bestämmelserna i 5 §

- varje persons del av nedsättningsbeloppet bestämmas i helt krontal så att öretal faller bort, och
- delbelopp som förmögenhetsskatten högst får nedsättas med fördelas på personerna efter förhållandet mellan deras skattepliktiga förmögenheter och för varje person bestämmas i helt krontal så att öretal faller bort1.

   Exempel på beräkning av nedsättningsbeloppet och fördelningen av detta vid sambeskattning finns i bilagorna 1pdf och 2pdf. (PDF-filer 62 resp. 61 Kb)

   Skulle den situationen uppkomma att en av de sambeskattade personerna inte kan utnyttja sin del av nedsättningsbeloppet får vad som återstår inte avräknas från någon av de andra personernas skatt. Se exempel i bilaga 3pdf. (PDF-fil 65 Kb)

8 Beslut (6 §)

För beslut och överklagande av beslut enligt lagen (1997:324) om begränsning av skatt tillämpas bestämmelserna i SBL.

¹Riksskatteverket har i RSV 2001:33 utfärdat allmänna råd med denna innebörd.